Alla har inte samma rätt att studera | Landets Fria

Debatt


Ingrid Burman
  • Diskrimineringen mot ungdomar med funktionshinder är ingenting nytt. Redan 2001 protesterade rullstolsburna ungdomar mot svårigheterna att komma in på landets riksgymnasium. Situationen är fortfarande densamma.
Landets Fria

Alla har inte samma rätt att studera

Den här veckan startar höstterminen för i runda tal 1 miljon grundskoleelever och 350 000 gymnasieelever i Sverige. Men det fria skolvalet är inte fritt för alla, skriver veckans debattör Ingrid Burman.

Elever med omfattande behov av särskilt stöd kan nekas plats i skolan. Ny statistik från Handikappförbunden visar också att unga med funktionsnedsättning får en sämre utbildning och har en lägre utbildningsnivå än andra.

Handikappförbunden har nyligen genomfört en undersökning bland medlemsförbunden för att ta reda på hur skolsituationen ser ut för deras medlemmar och målgrupper. En av frågorna i undersökningen handlade om möjligheten att studera vid vuxenutbildningarna. På grund av brister i grundskolan är det många elever med funktionsnedsättning som inte klarar målet godkänt i alla ämnen. Detta medför att tillgången till högre utbildning begränsas. Enligt skollagen inskränks möjligheterna för unga och vuxna med funktionsnedsättning att studera vid de vuxenutbildningar som finns. Hela 75 procent i enkäten svarade att deras medlemmar/målgrupper påverkas av inskränkningarna i den nya lagen och knappt 45 procent av dessa angav att problemet är stort.

Enkätsvaren ligger i linje med statistik från Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 12, som visar att en mindre andel unga med funktionsnedsättning går vidare till högre studier, jämfört med övriga unga. I åldersgruppen 23–29 år är det 32 procent med funktionsnedsättning som har avslutad eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffra bland övriga unga är 43 procent.

Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012 visar att unga med funktionsnedsättning i åldern 16–25 år är mindre nöjda med sin skolsituation jämfört med övriga unga. Kanske kan det i vissa fall bero på att unga med funktionsnedsättning inte alltid får gå i den skola de egentligen vill gå i och att de inte får det stöd de behöver. Enligt skollagen kan skolor i dag neka att ta emot elever med omfattande funktionsnedsättningar, om kommunen inte beviljar medel till extra stöd. Knappt 63 procent av de medlemsförbund som svarat på Handikappförbundens enkät uppger att elever bland deras medlemmar/målgrupper tvingas välja en annan skola än den de egentligen vill gå i. Av dessa anger drygt en fjärdedel att detta är ett stort problem.

Många barn och unga med funktionsnedsättning får inte heller en utbildning som gör att de kan utvecklas så långt som möjligt utifrån sin förmåga. Enligt den tidigare skollagen hade elever i behov av stöd rätt till särskilt stöd utan att begränsas av mål eller betyg. I den nya skollagen har denna rättighet försvagats. Nu anger lagen att särskilt stöd endast ska ges i den omfattning som behövs för att eleven ska nå betyget godkänt. Drygt 58 procent av dem som svarat på Handikappförbundens enkät uppger att detta är ett problem för förbundets medlemmar/målgrupper. Av dessa säger knappt 38 procent att problemet är stort.

Handikappförbundens mål är en skola som ser olikheter som tillgångar, som har resurser att möta varje enskild elev och som ger alla kunskap och tilltro till sin egen förmåga.

Fakta: 

Ingrid Burman är ordförande för Handikappförbunden, en samarbetsorganisation för 38 funktionshinderförbund, som tillsammans representerar cirka 400 000 människor.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2016 Landets Fria