Musslor för miljöns skull | Landets Fria
  • Musslorna lever på samma plats hela livet och filtrerar stora mängder vatten. De plockar upp växtplankton och bidrar till att minska övergödningen.
  • Odd Lindahl är docent och marinbiolog vid Kungliga Vetenskapsakademien i Kristineberg.
  • Musselodlingarna i Trälebergskile norr om Lysekil tar hand om 40 ton kväve och 3 ton fosfor per år och används som en kompensationsåtgärd för kommunens utsläpp från ett reningsverk.
Landets Fria

Musslor för miljöns skull

Musslor kan användas till foder, gödsel och livsmedel och bidrar till att minska övergödningen i haven. I Sverige pågår arbetet för fullt med att ta fram musselmjöl som en miljöstrategisk åtgärd.

– Musslor är naturbete i havet, menar Odd Lindahl, marinbiolog vid Kungliga Vetenskapsakademien i Kristineberg.

De sitter fast på samma yta hela sitt liv och lever av att filtrera och plocka upp växtplankton. Planktonen har i sin tur plockat upp kväve och fosfor som bidrar till övergödning.

Inom vetenskapen har det sedan lång tid varit välkänt att musslor effektivt förbättrar havsmiljön. Sverige har legat i framkant när det gäller utvecklingen inom området och de senaste tio åren har forskningen tagit ordentlig fart. Nyligen anordnade Centrum för ekologisk produktion och konsumtion (EPOK) vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ett seminarium på Ultuna i Uppsala där kunskapsläget presenterades. Huvudnumret handlade om att ersätta fiskmjöl med musselmjöl.

– Världens fiskbestånd är i stort sett fullt utnyttjade och kommer att kollapsa. Samtidigt ökar behovet av fiskfoder då odlingen av fisk kommer att fördubblas fram till år 2030. Fiskmjöl är ofta importerat och vi måste hitta alternativ. Musselmjöl är bättre för miljön och vore en bra ersättning, säger Odd Lindahl som talade under seminariet.

Musselmjöl har hittills testats i foder till kyckling, värphöns och grisar med goda resultat. Mjölet ger färg på både fiskkött och ägg, vilket tilltalar konsumenterna. Det innehåller rikligt med mineraler, kan användas som smakförstärkare och skalet är en utmärkt kalciumkälla. Inom tre till åtta år hoppas Odd Lindahl att musselmjölet är redo för fullskalig produktion.

– Än så länge är det för dyrt, men priset på fiskmjöl kommer att stiga och vi hoppas få ner priset på musselmjölet så att det blir intressant nog. Det beror på när och var det satsas resurser.

Han anser att musselodlare borde få betalt för det miljöarbete de gör, på samma sätt som lantbrukarna får ersättning för sina miljöinsatser. I så fall skulle ersättningen kunna täcka gapet mellan vad foderindustrin kan tänka sig att betala och vad musselodlarna behöver för att verksamheten ska gå runt.

– Många foderproducenter frågar hur mycket vi kan leverera och när och vad det kostar, men vi kan inte svara på de frågorna i dagsläget.

Utöver fodermjöl kan musslor med fördel användas i gödsel och som livsmedel.

– I första hand borde vi äta upp dem, säger Odd Lindahl. Musslorna ger fantastiskt fin näring och innehåller mycket omega 3, men marknaden är liten och det krävs omsättning.

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

Sverige kan få biinstitut

Nästa år kan Nordens första biinstitut slå upp portarna i Västra Götaland. Efter tysk modell ska institutet fokusera på sjukdomar, forskning och utbildning inom ramen för biodling.

– Vi har så stora problem i dag, det gäller att vara på alerten och lära sig mer, säger biodlaren Arne Johansson utanför Skara.

Hela Sverige ska spara energi

Just nu genomför Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) flera stora energiprojekt i hela landet där de erbjuder rådgivning och lyfter fram lyckade satsningar.

Hallå där Sebastian Alm...

... organisatör och deltagare i SAC Syndikalisternas fackliga sommarturné genom landet som pågår till och med vecka 28.

© 2016 Landets Fria