Arkitektur i trä för miljön och bygden | Landets Fria
Landets Fria

Arkitektur i trä för miljön och bygden

I storsatsningen Trä 2013 undersöker Virserums konsthall vilken roll arkitekturen kan spela i ett hållbart samhälle. Konsthallen agerar sedan flera år tillbaka aktivt för fler träbyggnationer och en starkare skogsindustri. Det är delvis av egenintresse – chefen är skogsägare och skogen har traditionellt varit viktig för bygden.

– I dag är det landsbygden som producerar. Storstäderna konsumerar och det är där jobben finns. Men om vi kan förädla vår skog mer själva, i stället för att göra pappersmassa, såga, hyvla och exportera, då kan vi få fler arbetstillfällen på landsbygden, säger Annika Eriksson, producent på Virserums konsthall.

Men konsthallen ser också hållbarhet som en nyckelfråga i sina satsningar på Trä, som började redan 2004 med Träbiennalen.

– Trä fungerar som en kolsänka. Trähus avger inte gifter när de tjänat ut, utan återgår i kretsloppet. Man påstår också att det kommer att bli brist på stål och mineraler i framtiden och att vi kommer att bli tvungna att använda mer trä, lera och halm, säger Annika Eriksson.

Att inte fler hus och byggnader görs i trä i Sverige har historiska förklaringar, enligt Annika Eriksson. Under en period brann det mycket i de svenska städerna och i omkring hundra år rådde förbud mot att bygga över tre våningar i trä. Förbudet upphävdes 1994 men mycket av hantverkskunnandet har gått förlorat. Dessutom har trähus förknippats med fattigdom och de kvarter som revs för att göra plats för miljonprogrammet.

– Men massivträ, som är limmat i olika riktningar, får väldigt god hållfasthet och det kan inte brinna. Det förkolnas och slocknar, medan stål och betong inte tål värme utan viker sig.

En av de viktigaste delarna av Trä 2013 är triennalen och tävlingen Nödvändighetens arkitektur som invigs den 5 maj. Uppemot 200 projekt har kommit in från hela världen. Alla utgår ifrån manifestet som Virserums konsthall lanserade 2009, där man menade att Nödvändighetens arkitektur är ansvarsfull, omsorgsfull, hållbar, rättvis och öppen.

Ett återkommande tema bland bidragen är lösningar på framtidens väntade brist på vatten av hög kvalitet.

– Det finns också smarta lösningar för slumstäder och hur man kan bygga hus för den fattigare delen av befolkningen, säger Annika Eriksson.

Andra projekt handlar till exempel om hur köpcentra kan bli mer av sociala mötesplatser, med aktiviteter som inte är kommersiella. Många förslag använder också återbrukade material.

Annika Eriksson skulle gärna vilja se ett större hållbarhetstänk inom arkitekturen.

– Det finns mycket greenwashing, där man bäddar in arkitekturen i påhängda klichéer som hängande växter på väggen, gröna terrasser på taket och stadsodling. I grunden handlar hållbar arkitektur om att använda material som ingår i ett kretslopp och hitta hållbara lösningar. Man tittar ofta mer på penningpåsen och regelverket än jag skulle önska.

Bland programpunkterna under Trä 2013 ingår en temautställning om bland annat den hållbara staden, konsumtionssamhället, biodiversitet, relationen stad-land samt framtidens träbyggande. Dessutom arrangeras Smålands trädagar den 26–27 juni på temat Systemskiftets arkitektur.

– Smålands trädagar handlar om det biobaserade samhället, om hållbar samhällsutveckling och vad som är möjligt för att förhindra ett sammanbrott. Arkitekturen måste tänka i andra banor än bara ekonomisk lönsamhet. Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet hör ihop.

Läs mer om alla andra programpunkter under Trä 2013 på virserumskonsthall.com.

Rekommenderade artiklar

© 2019 Landets Fria