Föreningar arbetar mot diskriminering | Landets Fria
Landets Fria

Föreningar arbetar mot diskriminering

Kvinnor som hoppar av styrelsearbete, homo-, bi- och transfob jargong eller lokaler som personer med rullstol inte kommer in i. Många föreningar behöver bli bättre på att motverka diskriminering inom sin egen verksamhet. Efter ett treårigt projekt finns nu en hel del metoder och tips för föreningar att använda sig av.

För tre år sedan fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag från regeringen att ge bidrag till ideella organisationer som vill utveckla sitt interna arbete mot diskriminering och för jämställdhet. Nyligen kom slutrapporten Även vi kan diskriminera 3, där handläggaren Moa Högberg är huvudförfattare.

Hur stort problem är diskriminering inom föreningar?

– Utifrån det som jag hört från föreningar är att det är ett större problem än många trodde. Det har blivit en ahaupplevelse för dem, säger hon.

Detta gäller kanske särskilt de föreningar vars kärnverksamhet är att jobba mot just diskriminering.

– För att ha legitimitet utåt inser de att de behöver städa upp på sin egen bakgård.

Vad händer med föreningar som inte aktivt jobbar emot diskriminering internt?

– Dels kan det vara svårt att attrahera och behålla medlemmar. Dels har det ett värde i sig att vara jämlika och jämställda.

Föreningarna har jobbat på likartade sätt. Först har de kartlagt den egna organisationen för att hitta problemen just där. Sedan har de hållit utbildningar internt och till sist börjat skriva planer för hur de vill implementera arbetet mot diskriminering. I många organisationer är arbetet inte riktigt klart än och Ungdomsstyrelsen har därför inte kunnat se om föreningarnas strukturer förändrats.

– Men det sker en massa bra arbete som andra kan ta efter. Det finns en verktygslåda nu och vi hoppas att det ger ringar på vattnet så att nya idéer föds hos andra, säger Moa Högberg.

Frida Karlson är projektledare för Fiaprojektet, som drivs av Uppsala föreningsråd i ett samarbete med Diskrimineringsbyrån Uppsala och Örebro rättighetscenter. Fia är ett nätverk för att samla, utveckla och sprida föreningarnas erfarenheter av antidiskrimineringsarbete, bland annat genom webbplatsen fiaprojektet.nu.

– Vi har på pappret föreningsfrihet i Sverige. Men många studier visar att det finns många trösklar in i föreningar och även inom föreningar, där det är lättare för vissa medlemmar att behålla sitt engagemang än för andra, säger Frida Karlson.

Under de två första åren som Fiaprojektet fanns nådde man främst föreningar som redan jobbade med mänskliga rättigheter på olika sätt, medan till exempel idrottsföreningar var svårare att nå. Det senaste året har man därför tittat särskilt på arbetet mot diskriminering och exkludering inom idrottssektorn.

Frida Karlson berättar att det största hindret som idrottsföreningarna upplevde mot att jobba mot diskriminering var att få tid till det. Hon menar dock att den här typen av arbete ofta kan vara en investering.

– I uppstarten behöver man lägga extra tid, men genom ett bra förebyggande arbete slipper man lägga tid på långdragna konflikter och kan ge mer tid till grundverksamheten.

Frida Karlson upplever att mycket har hänt under tiden som hon jobbat med projektet. Delvis kan det ha att göra med att många bidragsgivare nu kräver att föreningarna har en likabehandlingsplan för att de ska få stöd, eller en bonus.

– Det finns ett mycket större intresse nu än för tre år sedan. Fler föreningar tycker att det här är prioriterat att arbeta med.

Fakta: 

Fridas tips

Frida Karlssons tips till föreningar som vill bli mer inkluderande:

• Ledningen behöver ta ställning tydligt för att frågorna är viktiga, och själva vara goda förebilder. Diskutera varför det är viktigt och vad ni vill åstadkomma, så att alla drar åt samma håll.

• Normer, som gör att vissa känner sig mer bekväma än andra, kan vara en grogrund för trakasserier och kränkningar. Titta på den egna förening med nya glasögon och åtgärda de problem som kommer fram.

• Ha tydliga rutiner som alla i föreningen känner till, med ett ställningstagande mot diskriminering och en tydlig ansvarsfördelning om diskriminering ändå sker.

• Arbetet kan kännas stort, och övermäktigt, men det är bättre att börja någonstans än att inte göra något alls.

Fler tips finns på fiaprojektet.nu.

Några exempel från arbetet

Ungdom mot rasism upptäckte att det fanns tydliga könsskillnader inom föreningen.

– Medlemmarna hade mycket olika upplevelser av hur de blev behandlade. Det blev också tydligt att killar och tjejer gjorde olika saker: killar föreläste om hårda frågor som den antirasistiska kampen medan tjejer anordnade workshops om samarbetstekniker, berättar Selma Gusic, projektledare på Ungdom mot rasism.

Nu säger Selma Gusic att det interna arbetet mot diskriminering är väl förankrat inom organisationen.

Svenska muslimer för fred och rättvisa hade tidigare diskussioner om att positionera sig för en viss inriktning inom islam. Nu har man istället valt att ta fram stadgar som alla medlemmar kan ställa sig bakom.

Inom Handikappförbunden är många medlemmar äldre och nästan ingen född utanför Norden. Då blir det svårt för rörelsen att säga att den representerar hela samhället. Nu jobbar Maryanne Rönnersten med mångfaldsfrågor inom organisationen.

Källa: Rapporten Även vi kan

diskriminera 3 som finns på http://bit.ly/16vnQ96

Annons

Rekommenderade artiklar

Smartare mat betyder mer vegetariskt

Ett sätt att äta klimatsmart är att välja mindre och mer hållbart producerat kött. Frågan är extra aktuell i Örebro just nu med satsningar från både länen, kommunen och föreningen Vegosällskapet. Vegofesten som hålls i helgen är ett sätt att göra vegetarisk kost till något kul och inspirerande.

Städer gynnas av nya apotek

Sedan apoteksmonopolet avskaffades har antalet apotek ökat stort – framför allt i storstäderna. I glesbygdskommunerna är antalet samma som tidigare samtidigt som apoteksombuden minskat med 16 procent.

© 2017 Landets Fria