Grannar hjälps åt att rädda liv | Landets Fria
Landets Fria

Grannar hjälps åt att rädda liv

I byn Blötberget i Dalarna har en helt ny form av grannsamverkan startat, där andra bybor får larm om det brinner hos dig eller om du behöver en hjärtstartare. Nu vill byar så långt bort som Pajala lära sig av pionjärerna.

I oktober hölls den första träffen om grannsamverkan mot brand och hjärtstopp i Blötberget i Ludvika kommun. Nu deltar omkring 50 av byns 200 hushåll, berättar projektansvariga och initiativtagaren Björn Flinth.

Idén är enkel. Många moderna brandvarnare är gjorda för att kopplas, så att alla rökdetektorer i ett hus piper om en av dem känner av rök någonstans. Men här kopplar du din brandvarnare trådlöst till grannens. Om du är medvetslös eller bortrest kan i stället grannen ringa och larma. Dessutom delar grannar med sig av värdefull information till varandra om antalet boende i huset, om någon har funktionshinder och exakt var alla sover, för att underlätta en eventuell räddningsinsats.

Parallellt jobbar byn med ett nytt sätt att använda hjärtstartare. De flesta hjärtstartare finns ju på arbetsplatser, företag och samlingslokaler, men många hjärtstillestånd inträffar i hemmet.

– Säg att ni är två och att den ena får hjärtstopp. Den andra ringer 112 men sedan sätter man sig inte på cykeln för att leta efter en hjärtstartare, man stannar kvar tills ambulansen kommer, säger Björn Flinth.

Därför har sex personer i byn anmält sig till en frivillig beredskap. När någon i byn ringer 112 ska larmcentralen kunna larma de frivilligas mobiltelefoner så att en av dem kan hämta en hjärtstartare och ta med den hem till den som fått hjärtstopp. Systemet håller just nu på att testas i Stockholm men sedan ska Blötberget bli först i Sverige.

Björn Flinth betonar att det här handlar om ett enkelt och billigt sätt att rädda liv. I stället för larm för tusentals kronor räcker det med en brandvarnare som kostar under 300 kronor i inköp. De löpande kostnaderna är nya batterier och ett medlemskap i Civilförsvarsförbundet för 50 kronor om året. Att vara medlem betyder försäkringar och gratis utbildning i till exempel hjärt- och lungräddning samt i att hantera en hjärtstartare. Han betonar dock att deltagarna inte ska konkurrera med proffsen.

– Vi utbildar inga brandmän. Vi pratar om tidsfaktorn, hur lång tid det tar innan brandbilen eller ambulansen kommer. Den ska vara så kort som möjligt, det är enda chansen att överleva. Proffsen ska också få rätt uppgifter och så ska vi hålla människorna vid liv tills de kommer.

I glesbygdsområden kan ju räddningsbilarna dröja.

– Vi har ungefär 15-20 minuter innan ambulansen kommer – i bästa fall. Överlevnadsgraden vid ett hjärtstopp sjunker med 10 procent per minut. Och motsvarande gäller för bränder, det tar otroligt kort tid innan ett hus är övertänt. För räddningstjänsten tar det också en kvart att komma hit.

Björn Flinth tycker att det är rimligt att de som bor i glesbygden tar ett eget ansvar i sådana här frågor.

– Vi får inte fler individer som bosätter sig i glesbygden. Då måste man göra något i överlevnadshänseende. Vi kan inte begära att skattepengar ska betala för att tio personer ska få ambulanscentral och brandstation. Någonstans går en rimlig gräns ekonomiskt.

Idén har väckt stort intresse. Boende i kommuner så långt borta som Nora och Pajala har hört av sig, dessutom vill Hyresgästföreningen och flera försäkringsbolag veta mer.

– Någon sa att det är så enkelt och genialt, varför har ingen tänkt på det här innan?

Annons

Rekommenderade artiklar

Städer gynnas av nya apotek

Sedan apoteksmonopolet avskaffades har antalet apotek ökat stort – framför allt i storstäderna. I glesbygdskommunerna är antalet samma som tidigare samtidigt som apoteksombuden minskat med 16 procent.

Lantbrukarnas lönsamhet ökar

Fler lantbrukare än för ett år sedan bedömer sin lönsamhet som god – och fler skulle rekommendera unga att bli lantbrukare.

© 2017 Landets Fria