Naturen är också ett offer för patriarkatet | Landets Fria

Inledare


Inledare: Ekofeminism

  • Det feminina har konsekvent associerats med natur och vildhet, medan manligt kodade egenskaper som rationalitet har hyllats. Låt metoo bli en väckarklocka även för en ny syn på naturen, menar Pella Thiel.
Fria Tidningen

Naturen är också ett offer för patriarkatet

Våldet mot naturen är lika allvarligt och systematiskt som våldet mot kvinnor – och har samma rötter, skriver Pella Thiel.

Kanske var Elin Wägner vår första ekofeminist? Innan någon ens kom på att använda ordet var hon mycket tydlig i sin beskrivning av det hon kallade härskarideologin: ”Männens herravälde på jorden har gått jämsides med deras kamp för herravälde över kvinnan. Liksom herraväldet över naturen och kvinnan gått jämsides, bör avvecklingen av detta herravälde gå jämsides”, skriver hon i boken Väckarklocka (1941).

I spåren av Metoo, då övergrepp mot kvinnor uppmärksammades och blev synliga, längtade många i miljörörelsen efter att samma kraft skulle frigöras för miljöfrågor. Människor som dagligen sliter för att skapa uppmärksamhet för klimatet, haven, skogarna, ja naturen i sin helhet, fyllde kommentarstrådar med förslag på hashtags: #Earthtoo, #Naturetoo, kanske #ClimateFirst… tänk om det äntligen skulle gå att synliggöra våldet mot naturen?

Det finns ovanligt goda skäl för den tanken. Inte bara för att våldet mot naturen är lika allvarligt och systematiskt som våldet mot kvinnor, utan för att de har samma rötter.

Elin Wägner, som kämpade för kvinnors rösträtt, blev mycket besviken över hur kvinnorna fortsatte att rösta som män. De använde inte sin nyvunna politiska makt för att desarmera härskarideologin, utan fortsatte att delta i ett system som förde krig mot människor och natur. Varför? Förklaringen kanske finns i vad som har kallats ”The Patrix”, ett sätt att förstå patriarkatets systemiska inverkan på oss.

The Patrix består av osynliga, men allestädes närvarande, antaganden och tankemönster som genomsyrar våra individuella och kulturella val och normer. I Patrix är världen hierarkisk och uppdelad i dualiteter: människa/natur, intellekt/känsla, rationellt/intuitivt, civilisation/vildhet, medvetande/kropp. Den ena sidan är hyllad och värdefull, den andra ses som lägre stående, ointressant, ibland hotfull.

Kvinnan och det feminina har konsekvent och ofta explicit associerats med natur, kropp, känslor, vildhet. The Patrix fokus på maskulina egenskaper som rationalitet, konkurrens, kontroll och makt drabbar kvinnor likaväl som män och andra levande varelser. Det "feminina" är här inte uteslutande kopplat till biologiskt kön; både män och kvinnor har såväl maskulint som feminint kodade egenskaper. De utgör inte heller två distinkta kategorier – den uppdelningen har vi the Patrix att tacka för.

Vi tolererar inte längre att kvinnor betraktas som objekt för manlig tillfredsställelse. Metoo visade med all önskvärd tydlighet att det ändå händer. Det är dock inte acceptabelt – när det synliggörs så reagerar vi. Men synen på naturen som en ägodel som kan brukas mer eller mindre effektivt i människans tjänst är fortfarande fullt närvarande och en grundläggande orsak till den ekologiska kris vi genomlever idag. Avvecklingen av detta herravälde går inte bara jämsides med, utan förutsätter den feminina frigörelsen.

The Patrix behov av kontroll och dominans fungerar inte så bra för att navigera de komplexa levande system som Jorden utgör. Omställningen till ett samhälle där vi kan leva i fred med varandra och med naturen kräver en upplösning av de mönster som dominerar både kvinnor och naturen.

Det räcker inte att kvinnor i allt större utsträckning deltar i ett samhälle som systematiskt kör över ekosystemen i vad som kallas ”utveckling”. Mer utrymme och respekt för feminint associerade egenskaper som förmåga till helhetssyn, samarbete, lyssnande och omsorg behövs för att balansera de maskulint kodade egenskaperna.

Att låta det feminina höras och få plats innebär en öppning för en mer sinnlig och respektfull relation till naturen. Kanske räcker inget mindre.

© 2018 Landets Fria