Hållbara bokslut erövrar Sverige | Landets Fria
  • En av Miranda de Azáns åtgärder som ECG-kommun var att starta en årlig eko- och hantverksmarknad, Mercado campesino. Målet är att stärka lokal handel och lyfta fram byns historia och traditioner.
  • Martin Behm håller just nu på att bli certifierad revisor enligt ECG genom att arbeta på sitt första bokslut, för kunskapscentret Ecotopia på Österlen, där han även är engagerad.
  • Vice borgmästare José Luis Sánchez och rörelsens medgrundare Christian Felber framför skylten som visar att Miranda de Azán är en ECG-kommun.
  • Vägen ut består av 13 kooperativ i Göteborg som erbjuder miljövänliga produkter och tjänster. Här syns Thomas Preifelt och Petra Dahl när de städar trappor i Majorna.
Fria Tidningen

Hållbara bokslut erövrar Sverige

Ekonomin för det allmänna bästa är en rörelse för en alternativ marknadsekonomi, men också ett konkret verktyg för att göra hållbarhetsrapporter. Nu börjar det få fäste i Sverige.

Hur stor andel av företaget ägs av medarbetarna? Hur mycket gemensam marknadsföring har företaget med andra i samma bransch? Hur etiska är de banktjänster som används? Det är några av frågorna som företag och organisationer får svara på när de gör en redovisning enligt Ekonomin för det allmänna bästa eller Economy for the common good (ECG).

Rörelsen grundades 2010 i Österrike med utgångspunkt i boken Change everything: creating an economy for the common good av Christian Felber. I dag har över 400 företag gjort reviderade bokslut inom nätverket som har nationella organisationer i bland annat Italien, Sverige och Chile.

– Economy for the common good är en idé om ett ekonomiskt system som bygger på marknadsekonomi men inte kapitalism. Man ser pengar som ett medel, inte ett mål. Syftet är att ekonomin ska gynna det allmänna bästa. Det handlar om hur mycket företaget bidrar till samhället, säger Martin Behm, som sitter i styrelsen för ECG Sverige – Ekonomin för det allmänna bästa.

Alla svenska företag över en viss storlek är skyldiga enligt lag att göra någon form av hållbarhetsrapport. Vanligast är Global reporting initiative, GRI. De största skillnaderna är att ECG är mer genomgripande när det handlar om sociala och demokratiska aspekter, och att ECG-bokslut bygger på ett poängsystem där 1 000 är max. På sikt är tanken att kunder enkelt ska kunna jämföra företagens poäng och välja det mest hållbara alternativet.

Redovisningen bygger på transparens och medbestämmande, så helst ska representanter från olika delar av organisationen vara med. Tillsammans bedömer de sin verksamhet utifrån intressenternas perspektiv, alltså exempelvis anställda, leverantörer och allmänhet. Poäng sätts utifrån kriterier som etiska kundrelationer, minskad miljöpåverkan samt bidrag till det lokala samhället (se faktaruta).

– Man lyfter på alla stenar i verksamheten och tittar på vad man gjort för aktiva och passiva val. Det är ett sätt att se hur situationen ser ut i dag och var det finns störst potential att förbättra. Utifrån det kan man arbeta aktivt för att få högre poäng.

Martin Behm betonar att ECG bara är ett av flera föreslagna alternativ inom marknadsekonomin och ser inga motsättningar mellan dem. Några exempel som han tar upp är så kallad solidarity respektive blue economy, cirkulär ekonomi, Omställningsrörelsen, allmänningar och nedväxt. På 1980-talet myntade Storbritanniens dåvarande premiärminister Margaret Thatcher uttrycket TINA – there is no alternative, alltså att det inte fanns något alternativ till kapitalism.

– Nu säger man TAPAS – there are plenty of alternatives, det finns gott om alternativ. Jag är nationalekonom i botten och tror att ekonomin som den ser ut i dag har nått sin kulmen. Ekvationen går inte ihop med hur vi förhåller oss till våra resurser och till planetens gränser. Jag tror att ekonomin är den viktigaste aspekten i förändring – om vi inte förändrar ekonomin blir det svårt att förändra andra processer.

Tre svenska företag jobbar just nu med sina första ECG-bokslut, nämligen det skånska kunskapscentret Ecotopia på Österlen, Blå vägens arbetsmarknadsverksamhet i Spånga samt webbyrån Webbviken i Göteborg.

Men först ut i Sverige med ECG-redovisning var Vägen ut-kooperativen i Göteborg, som säljer miljödiplomerade produkter och tjänster och samtidigt skapar jobb åt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Vi visste att vi var väldigt bra på social och ekonomisk hållbarhet och ville gärna lyfta fram att vi är väldigt gröna också. Vi bestämde oss för att göra ett ECG-bokslut för där var alla tre dimensionerna med. Det finns en del andra sådana här modeller men jag har inte sett något med den här bredden, berättar vd Pernilla Svebo.

Första ECG-bokslutet gjordes för 2014. Verksamhetscheferna för alla kooperativen träffades under en hel vinter.

– Arbetet är väldigt omfattande men det blev jättespännande diskussioner. Det gjorde att vi kom bra mycket längre och hade en annan samsyn. Nu är det så självklart för alla delar av Vägen ut med alla tre dimensioner av hållbarhet.

Men arbetet med redovisningen visade också att det fanns utrymme för förbättring.

– Vi kom fram till att vi inte var så bra på de gröna bitarna som några av oss trodde. Efter det har vi tagit fram ett varumärke som heter Hållbart från Vägen ut. Det är bara i sin linda men alla 13 kooperativen strävar efter att sätta en hållbar stämpel på sina produkter.

Pernilla Svebo upplever att medvetenheten om företags sociala ansvar ökar. Där tror hon att ECG kan spela en roll.

– För några år sedan, när man pratade om corporate social responsibility, skänkte man pengar till någon välgörenhetsorganisation. Nu har man börjat inse att det bland annat handlar om att skapa arbete åt den allt större grupp som står utanför arbetsmarknaden av olika skäl, och där kan företag göra mycket mer. Jag hoppas att fler företag, organisationer och offentliga verksamheter vågar utsätta sig för denna ganska tuffa granskning. Det är väldigt roligt och utvecklande för företaget.

Rörelsen för Ekonomin för det allmänna bästa är störst i Tyskland och Spanien där både företag, kommuner, skolor och lärosäten är med. Första ECG-kommunen i världen var spanska Miranda de Azán med endast 500 invånare.

Via epost berättar vice borgmästare José Luís Sánchez, som är ansvarig för arbetet med ECG, att det hela började 2011 när hans nystartade parti vann en överraskande majoritet i kommunvalet. Bland deras vallöften fanns transparens, delaktighet och miljöhänsyn, och när de hörde talas om Ekonomin för det allmänna bästa kände de att det skulle passa kommunen perfekt.

– För en oerfaren kommunstyrelse fungerade ECG-modellen som en värdefull guide för att utveckla våra idéer. Dess fem grundvärden matchade vårt program perfekt, och dess verktyg var användbara startpunkter.

Nu har kommunen bland annat publicerat två ECG-redovisningar, börjat att anordna öppna möten inför större ekonomiska beslut, gjort det lättare att kontakta tjänstemännen via sociala medier samt startat en årlig eko- och hantverksmarknad, Mercado campesino.

– Om du frågar invånarna vad Ekonomin för det allmänna bästa är så kommer få att veta exakt. Eftersom det kom ”utifrån” förväntade de sig något nytt och revolutionerande. Men på många sätt kan den här modellen sammanfattas som att det handlar om att återta värderingar som respekt, tillit och samarbete.

Samtidigt betonar José Luís Sánchez att delaktigheten har ökat i byn och att modellen långsamt införlivas bland invånarna.

– Att Miranda de Azán blivit en ECG-kommun har också gjort att byn gått från att vara okänd till att stå ut och väcka intresse. En del småföretag och grupper är nu intresserade av att utveckla sina projekt här.

Fakta: 

Så mäts Economy for the common good – ECG

En ECG-redovisning bygger på fem värderingar:

Mänsklig värdighet

Solidaritet

Ekologisk hållbarhet

Social rättvisa

Demokratiskt medbestämmande och transparens.

Dessa poängsätts utifrån fem olika perspektiv:

Leverantörer

Investerare

Anställda och ägare

Kunder, produkter, tjänster, affärspartners

Social/miljö.

Läs mer på www.ecogood.org.

ECG i Sverige

Den svenska föreningen bildades för ungefär ett år sedan och har 15 aktiva medlemmar. Den finns på Facebook och en webbplats är på gång.

Flera svenska ECG-konsulter håller på att certifieras men ännu finns inga ECG-revisorer i Sverige.

Vad kostar det?

Economy for the common good är en ideell förening och mycket av arbetet sker oavlönat, men för att få en certifierad redovisning krävs medlemskap i föreningen samt medverkan från en ECG-ansluten revisor.

Medlemsavgiften beror på organisationens storlek, exempelvis 300 kronor per år för ett enpersonsföretag och 5 000 kronor för en kommun. För ett enpersonsföretag kostar det ungefär 5 000 kronor att få sin redovisning reviderad.

Matriser och riktlinjer för att göra en egen ECG-redovisning finns dock publicerade online för den som vill använda metoden på egen hand, utan att få sin redovisning certifierad. Det går också att göra revideringen i grupp tillsammans med tre–fem andra bolag, med stöd av konsulter eller revisorer.

Andra metoder för hållbarhetsredovisning

VISOREK – Verktygslåda för social redovisning

Social redovisning

SROI – Social return on investment

LFA – Logical framework approach

Samhällsekonomisk utvärdering – Nyttosam

ISO 26000

Worldfavor

Läs mer på https://goteborgsregionen.coompanion.se/wp-content/uploads/sites/4/2016/...

Rekommenderade artiklar

© 2018 Landets Fria