Internet ingen demokrati | Landets Fria
Rojin Pertow

Inledare


Nätneutralitet

  • Demonstranten Lindsay Chestnut protesterar utanför FCC:s kontor i Washington mot det nya förslaget Internet freedom act.
Fria Tidningen

Internet ingen demokrati

Friheten på internet och nätneutraliteten i USA hotas av Internet Freedom Act. Men stora aktörer som Facebook kontrollerar redan vårt internetanvändande i mångt och mycket, skriver Rojin Pertow.

Internets demokratiska potential är knappast omstridd. Det finns otaliga exempel på när internet bidragit till reell förändring såväl som att nyansera bilden av verkligheten. Samtidigt går diskussionerna om det närmast motsatta också varma. Hur internet har bidragit till en förenklad syn på fenomen och människor. Meningsmotståndare polariseras allt mer. Trakasserier har tagit sig nya former. Det har nog inte lyckats undgå någon att internet är det tidiga 2000-talets slagfält. Men kommer det att fortsätta vara det länge till?

Tillgång till internet har i Sverige premierats och ses idag som självklart. Carl Bildt skanderade ”ropen skalla, bredband åt alla” redan under det sena 1990-talet. Tillhör man den stadigt minskande gruppen i samhället som inte själv har en dator eller smartphone står kommunernas bibliotek till förfogande. Många myndighetstjänster kan du knappt ens ta del av utan internet. Demokratiproblem hävdar vissa, oundvikligt säger andra. Så inarbetat är internet, inte bara i Sverige, utan i västvärlden i stort.

Därför låter förslaget från amerikanska myndigheten för etermedier, Federal Communications Commission (FCC) om att begränsa nätneutraliteten nästintill groteskt för oss. FCC och det republikanska partiet föreslår i Internet Freedom Act i korthet att internet ska delas upp i olika zoner med tillhörande begränsningar och avgifter som privata aktörer ska rå över. Inte helt olikt kabel-tv ska då användaren kunna välja att betala för ett visst utbud av internet och endast kunna ta del av det. Till skillnad mot dagens modell där amerikanska surfare, likt svenska, kan ta del av hela internet mot en avgift.

Har man en syn på internet som demokratins främsta väktare är detta förslag en rak höger mot ens ideal. Genom att begränsa internetåtkomsten minskar troligtvis exponeringen för andra människors åsikter och man håller sig mindre ajour med vad som händer i världen. Kanske kommer man inte åt alla myndighetstjänster och paradoxalt nog finns risken att man blir mer isolerad än innan.

Men internet har som sagt fört med sig lika mycket ont som gott i frågan om demokrati. Innan internet var inte fake news en kraft att räkna med i samhället. Trakasserier av politiker och journalister var inte lika gränslöst och övervakningen av civila inte lika intim. Samtidigt som gräsrotsinitiativ kunnat blomstra med hjälp av nätkampanjer. Det har blivit enklare än någonsin att stötta aktivister med ekonomiska medel och uppmärksamhet. En större variation av röster kommer till tals i offentliga debatter.

Tydligt blir att internet i sig varken är ”gott” eller ”ont”, det bara är. Som en slags cybernaturkraft. I detta ljus kan det te sig som dumt att försöka begränsa det, som att försöka fånga en tornado. Dock är internet redan tämjt, fast på ett långt mer subtilt sätt.

Sociala medier som exempelvis Facebook är designade för att hålla oss kvar så länge som möjligt på sina sidor. Slutmålet är att få oss att klicka på annonser så att Facebook kan sälja fler av dem till annonsörer och på så vis tjäna pengar. I denna transaktion är det vi användare som är betalmedlet. Vi betalar med vår uppmärksamhet och våra känslor. ”Våra hjärnor blir kapade”, säger ingenjören Justin Rosenstein till The Guardian. Det var han som designade Facebooks ”gilla”-knapp. Nu försöker han ta så stort avstånd som möjligt från sociala medier. ”Alla är distraherade hela tiden”, säger han.

Så vi betalar redan, både med pengar och någonting långt mer värdefullt för privata aktörer – uppmärksamhet. Genom att vi hålls kvar på sidor som Facebook är vårt internet redan begränsat i praktiken. Visst, i teorin finns möjligheten att surfa runt på hela världens internet. Men starka krafter försöker, och har lyckats med, att förhindra detta redan i dag.

Med det sagt betyder det inte att Internet Freedom Act lika bra kan göra sig gällande överallt eftersom att vi ändå inte är fria i dag. Snarare borde vi försöka frigöra oss från internets uppmärksamhetsekonomi i stort. Internet har enorma, oändliga möjligheter. Låt oss utforska dem. Låt oss hitta alternativa kommunikationsvägar istället för de storföretagen erbjuder. Låt oss göra internet demokratiskt på riktigt.

© 2018 Landets Fria