Så bygger Fjällbete gemenskap | Landets Fria
  • Fårrus genom Undersåker tillsammans med samhällets barn, föräldrar och några av de över 800 lokala ambassadörsfåren i Fjällbetes jord-till-bord-gemenskap.
Landets Fria

Så bygger Fjällbete gemenskap

Om vi väljer att vara medvetna samhällsbyggare så är mycket vunnet för samhället och ekosystemen, säger Jörgen Andersson, grundare av Fjällbete i Jämtland.

Köket sjuder av aktivitet. Höstkvällen sveps in med stearinljus och doften av rosmarin och rostad vitlök. Några hackar kålrot och palsternackor. Agnes Sörensen kollar älgsteken i ugnen. Mitt emot mig, vid det slitna träbordet, sitter Jörgen Andersson.

Född bonde flyttade han till Åredalen för 25 år sedan och grundade företaget Fjällbete, som vill vara en spjutspets för regenerativt jordbruk och lokalkapital, för 15 år sedan. Denna kyliga höstkväll delar han villigt med sig av sina berättelser om varför vi hela tiden tycks landa i det som kallas ”starkare lokala ekonomier”, och hur vi bygger dem tillsammans.

Samtalet kommer in på hur Fjällbetes aktiviteter har stimulerat en gemenskap runt jord-till-bord i bygden. Korna och fåren har blivit välkända fyrbenta ambassadörer som lockar både lokalbefolkning och turister, och vi talar om hur påtagligt det är att djuren kan hjälpa oss att laga vårt samhälle och våra ekosystem.

Betraktar du dig som en omställare?

– Tja, det beror på vad du menar. Om du bara talar om att byta från en typ av energikälla till en annan så är jag inte ett dugg intresserad. Men om du talar om en omställning bort från ett system som tar kål på oss så är jag på. Varje gång vi köper mat av livsmedelsindustrin för en krona så behöver vi betala ytterligare två kronor för de skador som den sortens produktion orsakar på ekosystem och folkhälsa. Alternativet är lokala ekonomier där slutkonsumenterna medvetet påverkar utformningen av matproduktionen. Med tillgången till sociala medier så har sådana system nu också blivit mer möjliga än tidigare.

Vad är ”community” för dig?

– Vi saknar ett svenskt ord för just ”community”. Det närmaste vi kommer är väl samhälle, församling eller gemenskap. Det är illa för det här ordet behövs. Vad säger det egentligen om oss när vi inte ens har ett ord för det? För mig personligen så har sökandet efter ”community” växt fram allt eftersom jag själv upptäckt att det är något viktigt som saknas!

Vad är kopplingen mellan ”community” och omställning och varför är det så viktigt för omställare som vill göra framsteg?

– ”Community” är nyckeln till ekonomisk effektivitet. Det vill säga hur vi människor kan försörja oss långsiktigt och med minsta möjliga uppoffring. Insikten om detta kallar jag för ”community awareness”. Det är medvetenheten om funktionaliteten hos de ”communities” som vi hela tiden bygger runt omkring oss, både små med några få personer och större grupper. Dessa ”communities” finns där hela tiden men eftersom vi väljer att inte vara medvetna om dem så bygger vi dem liksom ”i blindo”.

– När vi vågar inse hur viktiga våra communities är kan vi också välja att forma dem med tydligt formulerade avsikter. Holistic management erbjuder oss ett språk som gör oss tydligare inför oss själva och inför människorna omkring oss.

– När jag för många år sedan reste med en kör i Sydafrika hörde jag uttrycket ”I am because we are”. Genom att tänka på det sättet insåg jag att jag inte ens kan föreställa mig själv utanför min “community”. Vad blir det egentligen kvar av oss utan människorna omkring oss?

– Läser man boken Homo Sapiens: en kort historik över mänskligheten av Yuval Noah Harari förstår man att detta med ”community” handlar om en evolution i sig själv. Vi är en art som har blivit så förunderlig tack vare den samverkan som vi utvecklar i våra grupper. Vi är en flockbildande art. Vi kan vara enormt olika som individer och dessa skillnader är värdefulla.

– Tänk dig en kör där var och en sjunger olika saker samtidigt som de lyssnar till helheten. Det är just den där förmågan till lyssnande som krävs för att vi ska kunna göra vacker musik tillsammans.

– Om vi vill göra någonting bra bör vi alltså göra det i gemenskap. Nu behöver vi förstå varför vi inte använder vår kunskap om gemenskap och om att vi måste ta ett personligt ansvar. Varför har vi låtit stora institutioner och företag ta över? Varför började vi tala illa om ”community”?

Hur kopplar du denna insikt om behovet av samverkan i grupper till hur vi behöver förändra vårt sätt att producera mat?

– Istället för det industriella livsmedelssystemet som bokstavligen tar kål på oss, behöver vi utveckla matnätverk, ”communities”, baserade på riktiga relationer mellan människor. Egentligen är det så enkelt som att vi behöver bli angelägna om att få till den bästa maten för oss själva och för våra ekosystem och det dessutom till de mest förmånliga villkoren för vår ”community”.

– Om vi skapar sätt för folk att få tillgång till den bästa lokala maten så kommer de att vilja vara en del av det. Genom att göra detta med en medveten avsikt kan vi få det att spridas och då vinner vi. Tiden är mogen för detta.

– På vårt lokala Ica frågar de när de kan få in våra lamm. Det är bra. Folk går till Ica för att handla allt annat så de ska inte behöva komma till vår gård för att köpa sitt lammkött.

Har man en annan syn på ”community” genom den relativa isoleringen här i norr – ungefär som det blir för folk som lever på en ö? Har folk en annan koppling till jorden, här i Jämtland?

– Ja, det har man och det är man stolt över. Mellan 1750 och 1850 var levnadsstandarden i Västjämtland bland den högsta i världen. Varför? En anledning var att kungens beslut att skapa Östersund förhindrade Sundsvalls utsugning av Jämtland. Medan Östersunds köpmän länge kämpade för att komma igång, så bedrev folket ute i byarna själva en omfattande handel med omvärlden. Starka lokala ekonomier alltså, baserade på gräs, idisslare och handel. Denna erfarenhet av lokal autonomi finns kvar i det kollektiva minnet och jämtarna är stolta.

Hur hänger ditt intresse för att bygga ”community” ihop med dina lokalekonomiska ambitioner?

– För mig är Holistic management ett språk för att utveckla starkare lokala ekonomier. Relationen mellan ”community” och byggandet av det som jag kallar för en effektiv ekonomi är stark. För att få en effektiv ekonomi behöver vi korta avståndet mellan beslutsfattandet och dess konsekvenser. Ju kortare avstånd desto hållbarare blir samhället. Kort och gott en process där folk väljer att ta mer ansvar för sina egna liv.

Fakta: 

Snabbfakta Holistic management

År 1999 publicerar botanikern och zoologen Allan Savory första upplagan av Holistic Management: A New Framework for Decision-Making.

År 2009 lanserar Savory och hans kollegor Savory Institute.

Savory Institute etablerar 2013 ”Savory Hubs” för global spridning med lokal anpassning.

Holistic management har utformats som ett ramverk för beslutsfattande i komplexa system:

Integrerar till exempel betesplanering och skötsel av matjord som tillåter ekosystemens inneboende produktivitet att uttrycka sig.

För samman människor och betesdjur i lokala nätverk för hälsosammare mat och starkare lokal ekonomier.

Fjällbete är Savory Institute Global Networks nordiska hub i Europa.

Annons

Rekommenderade artiklar

Kan kor rädda klimatet?

Kan betesdjur bygga matjord som binder stora mängder kol och motverkar klimatförändringar? Idén får allt större spridning.

© 2018 Landets Fria