Egentid i ekobygget | Landets Fria

Krönika


Krönika

Landets Fria

Egentid i ekobygget

I jakten på den hållbara livsstilen har sambon och jag bestämt oss för att prova att bo på familjens släktgård. Vi har inte ens tänkt på den möjligheten tidigare eftersom hans föräldrar redan bor där. Att ”bo hemma hos mamma” har ett beklagligt stigma med tanke på klimatpåverkan av att bygga nya hus, bostadsbristen, storleken på gården och att det traditionellt ju faktiskt varit generationsboende på landsbygden. Vår första tanke var därför att arbeta ihop pengar till att köpa en egen gård. Men släktgården med villan byggdes faktiskt en gång i tiden för att inhysa stora familjer av jordbrukare, ett bortglömt generationsboende.

Så nu väljer vi som ungt par en livsstil på landsbygden med återbruk av gammalt hus och gamla saker och inte minst en hel del renovering. Och renovering innebär ju som bekant en god portion konsumtion, något som tyvärr går helt på tvärs med själva hållbarhetsidén i vårt livsstilsprojekt. Men kanske finns det andra sätt?

Är det möjligt att ”eko-renovera” gården och faktiskt lämna positiva fotavtryck på klimatet, så att det rent av bidrar till ekosystemen på platsen där huset står? Det vore väl något, ett hus som inte bara är klimatneutralt – utan hamnar på plus! Går det att som i gamla tider återbruka det som redan finns där? Istället för att åka till byggvaruhusen letar vi hemma där vi bor och frågar runt i byn efter sådant som behövs. Skräp är bara resurser som hamnat på fel plats. Detta ger oss en möjlighet att rensa ut och återbruka sådant som i årtionden betraktats som skräp.

De gamla lador, skjul och timmerstugor som inte varit i bruk sedan 1900-talets första hälft får bli vårt eget lokalproducerade byggvaruhus. Samtidigt som vi plockar ner det som varit trasigt och bortglömt bygger vi nytt av samma material. Med gamla metoder som timring, och den nya fantastiska kunskapsmaskinen internet, lär vi oss själva att renovera på resurseffektiva sätt. Repiga dörrar och möbler går att reparera med valnötter. Och grannen odlar valnötter! Lera och halm är ett underskattade byggmaterial. De finns ju i marken här hemma! Det finns färgpigment att köpa som är mindre giftigt än de vanliga burkarna, det finns byggmaterial i skogen som hör till gården, isoleringsmaterial hos fårbonden en bit bort. Det verkar som att ekorenovering faktiskt skulle kunna vara billigare än en vanlig renovering. Det kan dock krävas lite mer arbetsinsats och tid. För oss är det en enkel ekvation. Hellre egentid i ekobygget på landsbygden än att sälja sin tid i ekorrhjulet för att ha råd med konsumtion till den ständigt ökande tillväxten.

Det blir ganska mycket läsning för att hitta alternativen till allt det som Thomas pappa (som är snickare) lärt sig om köksrenovering de senaste årtiondena, och det kommer verkligen inte att se ut som i Ikeakatalogen när vi är klara. Men det är ju å andra sidan inte någon nackdel i ett hus som stått sedan 1870-talet.

Fakta: 

Tove Gulliksson har tillsammans med sin sambo Thomas Melin haft ett årslångt levnadsexperiment i jakten på hållbar livsstil.

© 2018 Landets Fria