Offentlig sektor köper mer svensk mat | Landets Fria
  • En dryg femtedel av den mat som serveras på skolor och förskolor i Sverige är redan svekologisk, visar en rapport från tredje kvartalet 2016.
  • Elisabeth Qvarford, vd Svenskt kött.
Landets Fria

Offentlig sektor köper mer svensk mat

Efterfrågan och intresset för svensk och närproducerad mat ökar inom offentlig sektor, när allt fler kommuner och landsting ser möjligheter och fördelar med att handla hållbart.
– I dag har vi en lag om offentlig upphandling som visar att det mesta är möjligt, säger Pirjo Gustavsson på LRF i Dalarna.

Allt fler kommuner, landsting och regioner är intresserade av att köpa svenskproducerad och ekologisk mat när det kommer till offentlig upphandling. En undersökning från Svenskt kött tidigare i år visar att 60 procent av Sveriges kommuner vill ställa mer långtgående krav på just köttet som inhandlas till det offentliga, och då gäller kraven framför allt djurhållning och ursprungsland. Två av tio kommuner har också riktlinjer för att köpa in svenskproducerat, enligt en kvartalsrapport från Dalesjö Konsult AB.

– Det är glädjande att kommunerna ser över sina rutiner och vill välja närproducerat, säger Elisabet Qvarford, vd för Svenskt kött.

Hon menar att även om Sverige har en djurskyddslagstiftning som beslutats på riksdagsnivå så har inte de reglerna efterfrågats av politiker på kommunnivå tidigare.

– Där har man istället gått på pris, och då har det blivit det importerade köttet som har köpts in, och svenska bönder har inte kunnat konkurrera eftersom de måste ta ett högre pris.

Kyckling är det livsmedel där svenskproducerat har ökat mest det senaste året inom det offentliga.

– Det beror helt klart på att det finns en ökad medvetenhet om antibiotikaanvändning inom köttindustrin i många andra länder, menar Pirjo Gustavsson, företagscoach inom livsmedel på LRF i Dalarna.

Att befolkningen har en generellt större medvetenhet kring maten de äter spelar också in säger hon.

– En förälder som har barn i skolan eller en vuxen som har sina föräldrar inom äldreomsorgen vill veta var maten kommer ifrån och ställer krav på kommunerna.

Elisabet Qvarford tror att den ökade debatten om självförsörjningsgrad också spelar roll för utvecklingen.

– Allt fler börjar oroa sig för vad den låga matförsörjningen kan leda till, hur skulle Sverige klara sig om vår matförsörjning blir avskuren? Det gör att allt fler tittar på hur de kan köpa svenska produkter så att vi har en egen försörjning.

Tidigare i år lanserade regeringen den nationella livsmedelsstrategin. Bland annat handlade det om att satsa pengar på att stärka regional och lokal livsmedelsproduktion. Syftet är också att skapa fler jobb inom livsmedelsproduktion och ge konsumenterna möjlighet att göra medvetna val.

– Jag tror att livsmedelsstrategin kommer att påverka mer framöver när det kommer till offentlig upphandling, den håller på att sätta sig. Men den har bland annat varit med och bidragit till att en del län har börjat flytta fram sina regionala livsmedelsstrategier och titta på den offentliga upphandlingen, säger Elisabet Qvarford.

I januari ändrades också reglerna för offentlig upphandling, och det blev enklare att ha specifika önskemål för upphandlare. Det har i praktiken gjort att det är möjligt att lägga anbud för att köpa köpa svenskt och lokalproducerat.

– Tidigare sa man att många saker inte var möjliga med hänvisning till lagen om offentlig upphandling. I dag säger man att lagen visar att det mesta är möjligt, det är inte lagen som är hindret. Så det går att se en positiv utveckling där.

Ändringen har bland annat gjort att många kommuner väljer att dela upp upphandlingen i flera bitar och köper till exempel kött, mejeriprodukter och grönsaker från olika leverantörer. Det gör det lättare att välja svenskt och lokalproducerat.

– Med mindre upphandlingar kan även små grossister och leverantörer vara med, och du får fler leverantörer att välja på. Allt fler kommuner ser matproducenter som företagare och väljer dem som ett sätt att främja lokala företag, säger Pirjo Gustavsson.

Med en större efterfrågan på svenskt kan det bli en utmaning att se till att produktionen är tillräckligt stor för att täcka beställningarna. Enligt Pirjo Gustavsson utgör den offentliga sektorns matinköp en ganska liten del av världens livsmedelsproduktion, endast 5–6 procent.

– Men tillsammans med privatpersoners efterfrågan på lokalproducerat och svenskt kan det offentliga bidra till att höja den lokala produktionen.

Förutom köttet är nästan all mjölk och en stor del övriga mejeriprodukter svenskproducerade i dag. Den stora utmaningen ligger på frukt- och grönsakssidan, där konkurrensen med det importerade är stor, enligt Pirjo Gustavsson.

– Grönsaksodlare har stora kostnader och det gäller att det finns köpare av stora volymer. Det går inte att bli grönsaksodlare bara för att sälja till kommunerna.

Hon tycker att det är positivt med kommuner som valt att gå in i andelsjordbruk och köpa in frukt och grönt därifrån. Samverkan och kontakt mellan det offentliga och lokala producenter är över huvud taget viktigt menar hon, något som hon jobbar med regionalt i Dalarna.

– Vi arrangerar bland annat regionala basmöten där leverantörer, upphandlare och restauranger kan hitta varandra och få koll på vilka lokala produkter som finns i regionen.

Även ekologiskt blir allt mer viktigt vid offentlig upphandling. Under 2016 var 33 procent av offentligt upphandlad mat ekologisk i Sverige, en ökning med två procentenheter. Regeringen har satt som mål att 60 procent ska vara ekologiskt till år 2030. Men Ekomatcentrum, ett resurscentrum som bland annat står bakom årliga mätningar av ekomaten, menar att det också är viktigt att den ekologiska maten är svensk. De har myntat begreppet ”svekologiskt” som de nu kommunicerar allt mer utåt mot kommunerna. Bland annat prisas den kommun som köper in mest svekologiskt i den årliga Ekomatsligan.

– Många har börjat efterfråga att det ekologiska även ska vara svenskt, i den mån det går. Det går ju inte att köpa svenska bananer eller kakao till exempel, säger Eva Fröman som är verksamhetsledare på Ekomatcentrum.

Hon menar att det börjar produceras allt mer svenska ekologiska livsmedel, däribland bröd och mejeriprodukter, men att en större ökning behövs.

Ekomatcentrun har tillsammans med kommuner och regioner satt upp ett mål att 25 procent av offentligt upphandlad mat ska vara svekologisk år 2030. Enligt en rapport från DKAB Service kvartal 3/2016 är 21 procent av livsmedlen som serveras inom skola och förskola redan svekologiska. Som en del av livsmedelsstrategin har regeringen sagt att 30 procent av den svenska jordbruksarealen ska vara ekologiskt certifierad år 2030. Eva Fröman anser att ett mål på 40–50 procent kan vara realistiskt.

– För att det ska bli möjligt behöver fler bönder lägga om till ekologisk odling. Där händer det redan mycket, Krav har fått in fler omläggare de senaste åren. För att skapa en hållbar matproduktion är det ekologiska minst lika viktigt som att den är svenskproducerad, menar hon.

– Det som är svenskproducerat kan ändå vara odlat med bekämpningsmedel och konstgödsel. Det som är mest hållbart nu är det ekologiska lantbruket.

Länk till diagrammet

Länk till diagrammet


Länk till diagrammet


Länk till diagrammet


Länk till diagrammet

Fakta: 


 

Rekommenderade artiklar

© 2018 Landets Fria