Vindelälven kan bli biosfär | Landets Fria
  • Ett av kraven på biosfärområden är att det ska vara ett befolkat område som arbetar för ”långsiktigt hållbar samhällsutveckling”.
  • Johanna Gardeström är koordinator för Vindelälven-Juhtatdahka biosfärområdeskandidatur.
  • Vindelälvsområdet hoppas på att en utmärkelse ska göra regionen mer attraktiv att bo, verka i och att besöka.
  • Vindelälvsområdet är en av världens längsta flyttleder för renar. På bilden renskötaren Sara-Helén Persson.
Landets Fria

Vindelälven kan bli biosfär

Vindelälven – Juhtatdahka i Västerbotten arbetar för att Unesco ska utse regionen till ett biosfärområde 2019. Vindelälvsområdet hoppas på att en utmärkelse ska göra regionen mer attraktiv och bidra med goda exempel för en hållbar utveckling.

Det stora Vindelälvsområdet sträcker sig från norska gränsen vid Ammarnäsfjällen, längs den nästan 500 kilometer långa Vindelälven, fram till Umeälvens utlopp vid kusten. Området omfattar sex kommuner med varierat landskap med fjäll, skog, myr och kust.

”Juhtatdahka” betyder flyttled på umesamiska. Längs Vindelälven bedrivs renskötsel och den flytt som renarna gör mellan vinter- och sommarbeteslanden i området är en av världens längsta flyttningar.

Det kandidaturarbete som pågår i området, som kallas för Vindelälven-Juhtatdahka, syftar till att ansluta området till Unescos världsnätverk av biosfärområden, där redan fem svenska biosfärområden finns representerade.

Sedan 1970 har Unesco utsett regioner runt om i världen till att bli biosfärområden. Dessa fungerar som modellområden för hållbar utveckling.

I den senaste globala strategin för biosfärprogrammen specificeras det att biosfärområden även ska hitta genomförandestrategier för Agenda 2030, de 17 globala mål som FN har satt upp för en hållbar utveckling. Biosfärområdena ska vara platser för att samla in kunskap och goda exempel på hur vi kan nå målen i agendan. Det utgår från tanken att man måste verka utifrån de förutsättningar en specifik plats har, och att man i en strävan efter utveckling också ska bevara biologisk och kulturell mångfald, ekosystem och landskap.

Johanna Gardeström, koordinator för Vindelälven-Juhtatdahka biosfärområdeskandidat, är en av de som nu jobbar med projektet.

– Människorna som bor här är stolta över området och många har länge sett dess utvecklingspotential, men man vill inte att utvecklingen ska ske på bekostnad av biologisk mångfald eller kulturarv. På 1990-talet undersöktes möjligheten att göra Vindelälven till ett världsarv, men planerna lades ner eftersom ett sådant arbete endast skulle fokusera på att bevara området. Med den avbefolkning vi har haft i inlandet under de senaste 50 åren så finns en stor önskan om att arbeta med utvecklingen av området.

Att ett område blir ett biosfärområde innebär i sig inte att det blir nya restriktioner, som exempelvis när ett område utses till världsarv. Istället ska det verka för att hitta innovativa och lokala lösningar på globala problem. Genom samarbete mellan lokala aktörer, olika intresseorganisationer och kommuner och myndigheter får de nya perspektiv på hur biosfärområden kan utvecklas hållbart. En utmärkelse placerar området på världskartan och fungerar även som en kvalitetsstämpel för besökare och turismen, menar Johanna Gardeström.

– Hela grejen är att vi vill göra det mer attraktivt att besöka, bo och verka i området. En biosfärutmärkelse kan bidra till att göra området mer attraktivt.

Vindelälven-Juhtatdahka är tre år in i sin fyra år långa kandidaturperiod. I mars 2018 kommer de att skicka in sin slutgiltliga ansökan om en biosfärmärkning. Fram till dess krävs det att många av de lokala intressegrupperna är engagerade. Under den här tiden har de försökt ta tillvara och utveckla det som finns tillgängligt i området utifrån de kriterier Unesco ställer på ett biosfärområde.

– Det finns stort lokalt engagemang och man ser det som en jättepotential att vi har den fritt strömmande nationalälven och varierad natur och kultur i området. Här finns en utbredd nybyggarkultur men framför allt en högst levande samisk kultur. Vindelälvsområdet är även en av världens längsta flyttleder på grund av att renarna kan gå på isen långa sträckor, säger Johanna Gardeström.

Ett av kraven på biosfärområden är att det ska vara ett befolkat område som arbetar för ”långsiktigt hållbar samhällsutveckling”. Vindelälven-Juhtatdahka har stöttat och finansierat hållbara projekt med en del av kandidaturpengarna.

Ett av dem är projektet Hemvändardagar, som handlar om att man under några dagar bjöd hem samer och andra med anknytning till byn för att berätta, minnas och ha vandringar, för att återknyta gamla relationer och för att öka förståelsen för varandras verkligheter.

– Förr i tiden bodde renskötare ofta hos bybor när de flyttade med renarna längs älven. De återkom år efter år och då fanns det en ömsesidig förståelse på grund av att man lärde känna varandra. I dag har det blivit mer uppdelat och förståelsen för renskötsel har minskat.

Kandidaturens styrelse representeras av 17 olika intressen. Den består bland annat av representanter från fiske, skogsbruk, samebyar, miljöorganisationer, universitet, turism, kommuner och myndigheter. Även om det är ett hårt jobb med att engagera många olika intressegrupper och aktörer, tycker Johanna Gardeström att det är värt det.

– Biosfärkandidaturen ska ses som en katalysator som vi sätter in för att få saker att hända. Tanken bakom detta arbete är att många röster måste få höras. Inledningsvis var det hårda diskussioner och de olika representanterna märkte ut sina revir. Med tiden har man lärt känna varandra och det har vuxit fram en respekt och en förståelse för varandras olika verkligheter. I dag är denna styrelse en jättestor tillgång för området. När det är många röster som hörs, då får man ett bättre helhetsperspektiv på hållbar utveckling.

Fakta: 

Biosfär

Ordet biosfär betyder allt levande på jorden och den miljö det lever i. Ett biosfärområde utses av Unesco, FN-organet för kultur, vetenskap och utbildning.

Biosfärområdenas uppgift är att visa upp lokala lösningar på globala utmaningar, och visa goda exempel på hur man skapar en hållbar framtid för kommande generationer.

Ett biosfärområde har tre huvudsyften:

Utveckla samhället på ett långsiktigt hållbart sätt.

Bevara biologisk och kulturell mångfald, ekosystem och landskap.

Stödja demonstrationsprojekt, forskning och miljöövervakning.

Det finns i dag 669 biosfärområden i 120 länder.

I Sverige finns fem biosfärområden: Blekinge Arkipelag, Kristianstad vattenrike, Östra Vätternbranterna, Vänerskärgården med Kinnekulle och Nedre Dalälven.

Förutom Vindelälven-Juhtatdahka är även Voxnadalen i Hälsingland en biosfärkandidat.

Vindelälven-Juhtatdahka har fått finansiering för biosfärkandidaturen från de kommuner det inefattar, länsstyrelsen i Norrbotten och Västerbotten samt Världsnaturfonden.

Alla biosfärområden får även ett nationellt stöd, antingen från Havs- och vattenmyndigheten eller Naturvårdsverket.

De är öronmärkta pengar som ska gå till projekt som främjar de syften biosfärområden har.

De lärdomar och erfarenheter som biosfärområdena har gjort finns att hitta på Unescos hemsida: www.unesco.se.

Källor: Sveriges biosfärområden – arenor för implementering av Agenda 2030, www.vattenriket.kristianstad.se, regeringen.se, Unesco

http://www.biospheresmart.org/?showLogo=0&showMap=World%20Network finns en interaktiv karta över alla världens biosfärsområden, klicka på Biosphere reserves och välj sedan World network.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Landets Fria