Musikaliska nunnor på turné | Landets Fria
  • Att gå i kloster var under medeltiden ett sätt för familjer att komma ifrån hemgifter för döttrarna. Var döttrarna musikaliska fick de dessutom rabatt på klosteravgiften. I föreställningen Mystikens systrar, som Operabyrån nu turnerar med runt om i Sverige, spelas musik som komponerats av nunnorna.
Landets Fria

Musikaliska nunnor på turné

De trotsade patriarkatet i kyrkan och var vida kända för sin musik. Men med tiden har deras verk glömts bort. Nu väcker Operabyrån liv i musik av historiska nunnor.

– Vi vill att Isabella Leonarda och Kassia ska bli lika kända namn som Monteverdi, säger Operabyråns Christina Larsson Malmberg.

Trots att historien varit full av kvinnliga kompositörer domineras konserthusens repertoarer av musik skriven av män. Sedan starten 2010 har Operabyråns grundare Catalina Langborn och Christina Larsson Malmberg arbetat med att lyfta fram dessa kvinnor ur skuggorna.

Bristen på balans mellan kvinnliga och manliga kompositörer är ett demokratiskt problem och Christina Larsson Malmberg menar att kunskapen om kvinnliga kompositörer måste bli större i alla led från musikskolor till musikhögskolor och konserthus.

– Det behövs förebilder för att även unga tjejer ska veta att man kan bli komponist. Kvinnorna var välkända på sin tid, historien berättar bara inte om dem, säger Christina Larsson Malmberg.

Många år av grävande i musikaliska arkiv på bibliotek, förlag och internetsidor ligger bakom den nya uppsättningen Mystikens systrar – en konsert om musikaliska nunnor och banbrytande feminister.

– Vi har letat många år efter kvinnor i musikhistorien och har hittat de mest fantastiska berättelserna från barocken och medeltiden. Det har blivit till en scenisk konsert. Musiken är magiskt vacker, det är allt från bysantisk musik med orientaliska drag från nuvarande Turkiet på 800-talet till dramatiska kantater från 1600-talet.

Att det var just nunnor som stod bakom musikverken på den tiden beror på att det näst intill var omöjligt för vanliga kvinnor att ägna sig åt komposition. På klostret fick kvinnor möjlighet att fördjupa sig i bildning och få utlopp för sin musikalitet.

– Alternativet, att bli bortgift i ett arrangerat äktenskap och föda många barn, gav inte så stor frihet.

Många av sångerna som nunnorna skrev hyllar olika kvinnor. I föreställningen får vi bland annat möta den kvinnliga ”munken” Pelagia vars identitet röjdes först efter hennes död och Hildegard von Bingen som blev satt i isolering i kloster redan som åtta-åring där hon skapade kompositioner som senare blev världskända. Flera av dem tilltalar gud som en kvinnlig kraft. Nunnornas musikalitet och popularitet gick inte ostraffad och under flera hundra år reglerades deras framträdanden av påven och patriarkerna inom kyrkan för att inte folk skulle förföras av kvinnornas sång. Flerstämmighet och ackompanjemang utöver orgel förbjöds men kvinnorna vägrade många gånger att finna sig i det.

– Trots att ordet feminist inte fanns på den tiden, gjorde de feministiska gärningar och stod emot patriarkatets normer för hur en kvinna skulle bete sig, säger Christina Larsson Malmberg.

Föreställningen är en del av projektet Samspel Sverige, som syftar till att ge bättre förutsättningar för en levande musikscen i hela landet och efter den första föreställningen i Sollefteå går turnén vidare till Västerås, Söderhamn och Stockholm. Nästa år kommer flera av landets kyrkor att stå som spelplats.

Fakta: 

Operabyrån lyfter fram nunnor ur musikhistorien

Isabella Leonarda (1620–1704) var en italiensk kompositör och nunna. Hon skapade över 200 kompositioner efter att hon 1636 gick in i Ursulinerklostret Collegio di S Orsola.

Kassia (cirka 810–865) var en bysantinsk poet, kompositör, helgon och abbedissa berömd för sina hymner. Kassia grundade år 843 ett kloster i utkanten av Konstantinopel.

Bland tonsättarna i Operabyråns föreställning finns förutom Kassia och Isabella Leonarda även:

Hildegard von Bingen (1098–1179)

Caterina Assandra (1590–1618)

Maria Xaviera Peruchona (1652–1709)

Rosa Giacinta Badalla (1660–1715)

Maria Bianca Meda (1665–1700)

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Landets Fria