Hej månadens omställare Dan-Eric Archer! | Landets Fria
  • Dan-Eric Archer på en av prototypcyklarna av bambu han har byggt. "Det är kul att visa att det går att använda biologiska material i konstruktioner där vi är vana vid metaller eller andra energiintensiva material."
Landets Fria

Hej månadens omställare Dan-Eric Archer!

Dan-Eric Archer i Göteborg bygger bland annat bambucyklar och har varit med och renoverat sitt kollektivhus till ett klimatsmart passivhus.

Vad lockade dig till att engagera dig för hållbarhet och lokal resiliens?

– Jag har nog varit intresserad av de här frågorna så länge jag kan minnas. Jag tycker att det är viktigt med övergången till lite mer hållbara livsstilar och teknologier än vad man ser generellt i dag.

På vilket sätt är du engagerad?

– Jag har varit engagerad i Cykelköket i Göteborg men de senaste åren har jag jobbat mycket och hinner inte vara där så ofta. Genom cykelköket kom jag i kontakt med en person, Hans Carlsson, som funderade på att bygga cyklar i bambu, det gjorde att jag också började titta på det.

– Vi har byggt uppåt 15 prototyper och nu har vi en modell på en bambucykelram som vi tycker fungerar bra. Vi har många som är intresserade av att köpa, men har inte riktigt tid att producera cyklarna. Det är något jag skulle vilja satsa mer på. Mängden material som används i cykelramar globalt är ju relativt liten, och det kanske inte är det område där det är viktigast att minska på utsläppen, men det är kul att visa att det går att använda biologiska material i konstruktioner där vi är vana vid metaller eller andra energiintensiva material. Det kan inspirera andra branscher med större ekologiskt fotavtryck, som byggnader. Dessutom tycker vi själva att det är världens snyggaste cyklar. Och de matchar eller till och med presterar bättre än stål, titan och aluminiumramar. Kolfiber är dock ett material som bambu inte kan tävla mot vad gäller vikt–styrka-förhållande.

– Jag jobbar främst med solceller och energieffektivitivisering på olika sätt. Genom vår ekonomiska förening Emulsionen, en plattform att jobba med hållbarhet från, där ganska spridda verksamheter förekommer, samt företagen Sunroof och Checkwatt som Emulsionen är delägare i.

– Jag jobbar också med varumärket Greenhouseliving som projekterar Naturhus, vilket innebär att man i byggandet av huset tar hänsyn till material, energi och effektivitet när det gäller både byggmaterial och drift samt lite unikt inkluderar ett system som renar avloppsvatten och återvinner växtnäringsämnen. Det finns en handfull sådana hus i dag.

– Förutom det är jag engagerad i mitt boende, kollektivhuset Stacken, som har blivit uppmärksammat en del sedan det blev klart. Det är ett miljonprogramshus från 1960-talet som vi i föreningen har köpt och renoverat till ett passivhus med solceller på fasaden. Det är väldigt kul att vara med där och visa vad det har gått att göra.

Vad tänker du är det viktigaste för att vi ska kunna ställa om till ett hållbart sätt att leva?

– För min del handlar det mycket om tekniska och pragmatiska aspekter, och där är det inte svårt att hitta hållbara alternativ för en givande och bekväm livsstil i dag.

– Jag tycker att det är viktigt att hitta en fritidssysselsättning som inte orsakar stor negativ miljöpåverkan och att inse att vi inte behöver flyga runt överallt. Att inte äta animalisk föda, vilket är enklare, nyttigare och billigare än att äta animaliskt. Att fixa till sitt boende så att man inte slösar en massa energi. De här sakerna tror jag håller på att hända nu. Fast ’the energy efficiency gap’ är stort – många inser inte att det finns tekniska lösningar som är miljömässigt bättre, mer funktionella och mer ekonomiska än det som främst konsumeras.

– Jag tycker inte heller att det finns någon motsättning mellan att bo i staden och att leva hållbart. Generellt har personer som bor på landet större ekologiskt fotavtryck än de som bor i staden. Man värmer upp fler kvadratmeter bostad, transporterar sig längre sträckor och på sämre sätt. Att man kan producera all sin mat själv kan man höra som argument, men det är nog inte många som skulle vilja leva så om de visste vad det faktiskt skulle innebära. Framför allt om man inte håller djur – vilket har gjorts i alla tider för att bespara bonden arbete, men som är ett slöseri med resurser.

– Jag tycker att det finns delar av omställningsrörelsen som romantiserar det här med att bo på landet och en del annat på ett olämpligt sätt. Man kan bo på landet och leva på ett ekologiskt hållbart sätt, men i praktiken är det väldigt få som gör det. Och fokus borde ligga på viktigare saker. Med det sagt skulle jag själv gärna bo på landet i framtiden, för att få lite lugn och ro.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Landets Fria