Vitaminbrist hotar fisk och sjöfågel | Landets Fria
  • Yngeldödlighet som tros bero på bland annat tiaminbrist är återigen vanligt i de svenska kompensationsodlingarna. I våras dog 58 procent av ynglen i Dalälven specifikt.
  • Lax med missfärgningar och hudskador har blivit en vanlig syn för fiskaren Kenneth Karlsson. "Man ser direkt att de inte är friska. Det vi ser är sjukdomarna men fisken dör indirekt av tiaminbrist."
Landets Fria

Vitaminbrist hotar fisk och sjöfågel

Lax, havsöring och en rad sjöfåglar blir sjuka och dör på grund av brist på tiamin, vitamin B1. Vad som orsakar bristen är fortfarande en gåta för forskarna.

– Tiamin är lika viktigt som syre för arternas överlevnad, säger professor Lennart Balk vid Stockholms universitet.

Lax som inte gör motstånd vid fiske, som söker sig till lugnare vatten än normalt och har hudsjukdomar. Det stötte sportfiskaren Kenneth Karlsson på under en fisketur i Kalixälven i år. Han har fiskat sedan barnsben och är grundare av föreningen Save the Baltic. Föreningens medlemmar är mycket oroliga över Östersjölaxens framtid och har följt utvecklingen under många år.

– En frisk lax kämpar, den här kunde vi i princip bara veva in. Laxen drabbades omgående av mjölksyra. När vi fick upp den var stora delar av skallen borta. På en annan var färgen konstig. Man ser direkt att de inte är friska. Det vi ser är sjukdomarna men fisken dör indirekt av tiaminbrist, berättar Kenneth Karlsson.

Tiamin, som också kallas vitamin B1, är en av 13 vitaminer som både människor och djur behöver få i sig via kosten. Cellerna är beroende av vitaminet för sin energiomsättning. Brist på tiamin leder till flera olika symptom. Allt från minskad tillväxt, hjärnskador och försvagat immunförsvar till problem med reproduktionen.

Lennart Balk är professor i biokemi vid Stockholms universitet. Han har forskat på ämnet sedan 1990-talet, tillsammans med svenska och internationella kollegor.

– Tiaminbrist är väldigt utbrett och det handlar om en mänsklig påverkan på ekosystemet. Vi är övertygade om att det är en kemisk störning eftersom djur dör i nervskador i stor omfattning. Det är högst osannolikt att det skulle röra sig om ett naturligt fenomen.

Tiaminbristens upptäckt går tillbaka till 1970-talet. Då dog många laxyngel i kompensationsodlingarna i de vattenkraftsutbyggda svenska älvarna. Man förstod inte varför och ungefär samtidigt upptäcktes störningen i Nordamerika. På 1990-talet upptäckte den kanadensiska forskaren John D. Fitzsimons att behandling med tiamin räddade laxyngel från att dö. Runt år 2000 kom rapporter om en omfattande dödlighet bland sjöfåglar i Sverige, vilket väckte intresse hos Lennart Balk och hans forskargrupp.

– Vitaminbrist påverkar immunförsvaret och fåglarna hade en klinisk symptombild som motsvarade tiaminbrist. De blev förlamade och drabbades av bakteriesjukdomar och svampinfektioner. Jag och mina kollegor besökte flera fågelkolonier runt Östersjön. Det vi såg gjorde att jag bestämde mig för att fortsätta forskningen på tiaminbrist på heltid.

Några år senare kunde Lennart Balk och den internationella forskargruppen påvisa tiaminbrist hos fåglar i Europa. Förra året presenterade de en ny studie, som visar att tiaminbrist förekommer hos en rad fiskar, fåglar och musslor över stora delar av norra halvklotet.

– Vi tittar på olika arter och försöker lägga ett pussel. Vi vill förstå varför ekosystemet har brist på tiamin och hur det uppkommer. Ingen vet vad som orsakar det här. Tiamin är lika viktigt som syre för arternas överlevnad.

Att tiaminbristen påverkar reproduktionen är särskilt oroväckande. Hos exempelvis ejdrar har man sett att nykläckta ungar dör av nervskador, precis som att även laxyngel dör i stor omfattning. Orsaken är att honorna inte kan föra över tillräckligt med vitamin till sina avkommor, menar Lennart Balk.

– Det här är ett stort och komplext problem som drabbar både odlad och vild lax. I kompensationsodlingarna kan det innebära att vattenkraftbolagen får svårt att sätta ut tillräckligt med lax. Det finns teknik för att behandla både laxhonor och romen före kläckning med tiamin. Det gör man i olika omfattning. För den vilda laxen är det ett betydligt större problem eftersom den inte går att behandla, säger Håkan Carlstrand, utredare på avdelningen för fiskförvaltning på Havs- och vattenmyndigheten.

Tiaminbrist får inte bara effekt på dödligheten, utan påverkar sannolikt också om den vuxna lax som återvandrar från havet orkar vandra högt i älvarna. Laxen blir försvagad och får svårt att simma rakt. Men att laxen har olika hudsjukdomar behöver inte ha med en eventuell tiaminbrist att göra, menar han.

– Det kan finnas många orsaker till såren som man har sett på bland annat lax. Både virus, parasiter och svampsjukdomar. Om tiamin har någon del i detta vet jag inte, men även när vi människor får en primärsjukdom kan vi drabbas av följdsjukdomar. Det är väldigt komplext och visst kan det vara så att tiaminbrist eller miljögifter gör att laxens immunförsvar är nedsatt. Men det behövs mycket mer forskning för att säga något om det.

Enligt Håkan Carlstrand finns det en koppling mellan laxens tiaminbrist och fetthalten i dess föda. Det har skett stora förändringar i ekosystemet i Östersjön, där balansen mellan strömming, skarpsill och torsk påverkar vad laxen äter.

– Man vet inte säkert hela sambandet, men bristen uppstår när laxens bytesdjur, som skarpsill, har en hög fetthalt i förhållande till den mängd tiamin som bytesfisken innehåller. Ju fetare laxen blir desto mer tiamin behövs. Sedan finns det säkert många faktorer som spelar in som vi i dag inte känner till.

Kenneth Karlsson, Save the Baltic och Lennart Balk menar att tiaminbristen inte är tillräckligt prioriterad av politiker och tjänstemän. De är oroliga för att djurarter ska dö ut.

– Jag har pratat med många som bor i ytterskärgårdarna som ser att fåglarna försvinner och att det går fruktansvärt fort. De är förtvivlade över att myndigheterna inte gör något. Antingen tar politikerna inte frågan på allvar eller så förstår de inte, säger Lennart Balk, som önskar mer pengar till forskning.

En anledning till att frågan inte prioriteras är att sjukdomarna hamnar i fokus istället för den bakomliggande orsaken, menar han.

– Att fokusera på sjukdomarna leder inte till att man kommer närmare frågans lösning. Det politiskt korrekta är väl att säga att vi fixar det här. Men jag kan inte säga det. Det ser tyvärr riktigt illa ut. I Nordamerika behandlar man rutinmässigt laxhonornas ägg med tiamin. Det är inte hållbart på lång sikt. Vi kan inte ge vilda djur en form av naturlig medicin för att de ska överleva. Det här är en fråga som har enorm påverkan på vår miljö.

Även Håkan Carlstrand på Havs- och vattenmyndigheten anser att tiaminbrist och dess konsekvenser behöver få större fokus.

– Under några år har laxbestånden stärkts i Östersjön tack vare lägre fiskekvoter och att yngeldödligheten gått ner. Nu ser vi att tiaminbrist återigen kraftigt kan komma att minska bestånden.

Hur arbetar ni på myndigheten med frågan?

– Det görs flera undersökningar på laxyngels dödlighet, bland annat av Sveriges lantbruksuniversitet och kraftbolagens laxodlingar. Vi ser ett behov av ett ökat samarbete med andra myndigheter som har ansvar för de här frågorna, till exempel Statens veterinärmedicinska anstalt. Just nu arbetar vi med verksamhetsplaneringen för nästa år och det här är absolut frågor som är med i diskussionerna.

Kenneth Karlsson uppmanar fiskare till stor försiktighet, särskilt när det gäller laxhonor i orörda älvar.

– Börjar man räkna på dödligheten ser man att det inte är så många laxar som kommer till lek och för arten vidare.

Fakta: 

Stora brister i kompensationsodlingar

Tiaminbristen hos lax i de svenska älvarna har varierat genom åren.

På 1990-talet var dödligheten bland laxyngel i snitt 80 procent. Sedan sjönk dödligheten markant för att för några år sedan öka igen.

I våras var yngeldödligheten i de svenska kompensationsodlingarna i snitt 31 procent. I Dalälven specifikt var den 58 procent. Någon siffra på vildlaxen finns inte eftersom den inte mäts.

Utbyggnaden av vattenkraftverk i de svenska älvarna har gjort att lax och havsöring inte längre kan nå sina ursprungliga lek- och uppväxtområden.

Som kompensation är kraftbolagen ålagda att odla och sätta ut öring och lax i dessa älvar.

Vattendomar anger hur mycket laxungar, smolt, som ska släppas ut årligen i varje älv.

Källor: Svensktvattenbruk.se, Havs- och vattenmyndigheten

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Landets Fria