Dålig äppelsäsong ger skadad frukt | Landets Fria
  • Förra året var ett bra äppelår, då skördades cirka 16 000 ton svenska äpplen.
Landets Fria

Dålig äppelsäsong ger skadad frukt

Årets äppelskörd väntas bli 25 procent mindre än normalt på grund av den kalla våren i Sydsverige. Det gör också att äpplen med skönhetsfläckar säljs billigare i butikerna.

I de södra delarna av landet där de flesta äppelodlingar ligger var det ovanligt varmt i mars, följt av kalla frostnätter i slutet på april och början av maj. Det påverkade en stor del av årets äppelblomning och har lett till färre äpplen.

Det har också lett till frostskador på en del av skörden, med bland annat så kallade frost nips.

– Det är en liten strimma på skalet som gör att äpplena inte kan säljas som klass 1, säger Henrik Stridh, vd för förenin-gen Äppelriket som samordnar äppelodlare i södra Sverige.

De äpplen som främst har drabbats av frostskador är sorten Aroma. Där kommer de skadade äpplena att säljas som klass 2-äpplen till ett lägre pris. Det kommer även att finnas Aromaäpplen utan skador men där kan priset bli något högre än det normala på grund av det låga utbudet.

Henrik Stridh tror inte att det blir några svårigheter att få sålt äpplena med skönhetsfel i butikerna.

– Vi vill inte leverera deformerade äpplen som ser konstiga ut, men detta är bara en ytterst kosmetisk grej som jag tror att vi kan hantera som konsumenter, leverantörer och grossister. 2012 var ett liknande år med mycket frost nips, och då blev det nästan en omvänd effekt, kunderna tyckte att det var positivt att vi inte slängde äpplena.

Han menar också att det inte är något fel på smaken på årets äpplen. Hos årets Discoveryäpplen, som finns i butikerna nu, har odlarna mätt en högre sockerhalt än vanligt. Det gör att äpplena blir sötare och får mer arom.

– De brukar ha lite mindre smak när det är kalla och regniga somrar, men i år är de jättegoda.

Den dåliga säsongen slår ändå hårt mot äppelodlarna. En del odlare i bland annat Skåne beräknas bara få 30–40 procent av sin normala skörd.

– Det finns inget som kan kompensera ett sådant bortfall. Det är ingen av våra 93 odlare som är uppe i den nivå på skörden som de hade förra året, säger Henrik Stridh.

Rita Jarl är äppelodlare i Villands Vånga i nordöstra Skåne. Hon tror att hon kommer att få mindre än hälften av sin normala skörd i år.

– Det blev runt minus 4 alltför många dagar runt valborg, vilket gjorde att många blomknoppar inte kunde utvecklas till blommor.

Bortfallet påverkar hennes inkomster, men hon hoppas att hon även ska kunna sälja en del av frukten som har fått frostskador.

– Det återstår att se när skörden är klar hur mycket som kan säljas som konsumtionsfrukt och hur mycket som får säljas som industrifrukt.

Henrik Stridh menar att det inte är någon risk att de svenska äpplena ska ta slut i butikerna, åtminstone inte under hösten.

– Som det ser ut kommer vi att ha äpplen till mars månad i alla fall. Däremot kan vi inte lova att det ska finnas svenska äpplen året runt, som vi har satsat på de senaste åren.

Att det skulle vara någon återkommande risk för dåliga äppelår tror han inte.

– Det är bara tillfälligt. Den här typen av väder slår till någon gång vart tionde år. Som fruktodlare är man ganska positiv och ser alltid framåt, det kan bara bli bättre nästa år.

Fakta: 

Sämsta skörden på 50 år

Sammantaget tros äppelskörden bli runt 25 procent lägre än normalt, vilket innebär den sämsta äppelskörden på 50 år. Skadade äpplen som inte kan säljas i butikerna används ofta till att göra must och mos.

När det gäller skörden av frukt och grönsaker i övrigt ser den ut att hamna ungefär på det normala. Odlandet kom i gång senare än vanligt på grund av den kalla våren men säsongen har hitills varit lugn och haft ett jämt utbud.

När det gäller spannmål visar en första prognos att skörden blir cirka 5 procent större än förra årets.

Källa: Äppelriket, SVT och Jordbruksverket

Rekommenderade artiklar

Näthandeln av ekomat ökar

Vi handlar allt mer ekologisk mat över nätet, under 2017 har webbförsäljningen gått upp med över 30 procent. Även i butikerna är efterfrågan på ekologiskt rekordstor.

Glesbygdens framgångssagor studeras

Vad är det som gör att vissa orter i glesbygden lyckas bättre än andra? Det frågar sig forskare i en nytt stort nordiskt projekt kring regional utveckling.

© 2017 Landets Fria