”Omfattande skogsbränder är en miljökatastrof” | Landets Fria
  • Sven Olov Karlsson har föräldragården i Nyhyttan. Huset där han växte upp är byggt 1911 av timret från skogen. I branden förlorade han 40 av sina 44 hektar skog.
Landets Fria

”Omfattande skogsbränder är en miljökatastrof”

Sven Olov Karlsson var en av dem som fick fly undan storbranden i Västmanland för tre år sedan. I den nya boken Brandvakten skriver han om hur globala klimatförändringar, stora ekonomiska intressen och lokala nedskärningar av räddningstjänsten gjorde branden möjlig.

Sommaren 2014 härjade den största branden i Sverige på flera hundra år. Tusentals personer tvingades fly från sina hem där elden gick fram och många förlorade sina ägor. Journalisten och författaren Sven Olov Karlsson var en av dem. Han fick hastigt slänga sig i bilen tillsammans med sin familj för att komma undan lågorna där de befann sig på släktgården i Nyhyttan i Västmanland.

Det har gått tre år sedan branden och för Sven Olov Karlsson har tiden varit fylld med sorgearbete.

– Som alla drabbade var jag utsliten och rent traumatiserad efteråt. När man dessutom är skogsägare är det mycket jobb med det. Att avverka nedbrunnen skog är kostsamt och en ren förlustaffär. Nu bor jag granne med Sveriges största kalhygge i resten av mitt liv.

De eldhärjade markerna är svåra att gå i med klippblock som sprängts sönder av hettan och träd som utan förvarning kan falla. Jordmånen är bortbränd och varken bär eller svampar finns längre att plocka.

När branden rasade som värst började Sven Olov Karlsson att fundera på hur eldsvådan kunnat växa sig så stor. Hans undersökningar har resulterat i reportageboken Brandvakten.

Genom flera parallella historier får läsaren följa dramatiken. Från den unge mannen som kör markberedaren när gnistan antänds till intervjuer med det italienska brandförsvaret som till slut fick kallas in och räddningstjänstens bristande släckningsarbete. Den skildrar även hur stora ekonomiska intressen var avgörande för att branden överhuvudtaget startade.

I dagens skogsindustri utförs de flesta arbeten av underentreprenörer till skogsbolagen. För en entreprenör som har skogsmaskiner, lastbilar och annan utrustning belånade med miljonbelopp måste maskinerna gå hela dagarna, året om, för att verksamheten ska vara lönsam.

Det finns avtal som reglerar att entreprenören kan få betalt av skogsbolaget även de dagar förhållandena är för riskabla att arbeta i. Men i detta fall arbetade entreprenören på uppdrag av Stora Enso, ett företag som vägrat att skiva under avtalsmallen.

– Den här entreprenören körde hellre än att ta den ekonomiska förlusten att inte köra trots den stora brandrisken som rådde. Om det slagit gnistor från markberedaren en blöt och regnig dag hade branden inte blivit mer än en rökstrimma, säger Sven Olov Karlsson.

Boken beskriver även ett nytt och starkt klimathot mot skogen. Klimatförändringarna gör att brandrisken ökar då regnet faller vintertid och torrperioderna blir längre och intensivare. Monokulturen av barrträdsplanteringar, helt utan lövträd, gör att skogen blir mer eldfängd.

Sven Olov Karlsson menar att skogens framtid hänger på hur väl rustad räddningstjänsten är för den ökande brandrisken.

– Det är svårt att förändra stora skogsbestånd eller klimatet. Men det är fullt möjligt att anställa brandmän, köpa in brandbilar och att upprätta fungerande kommunikationssystem mellan brandkårer. Vi måste satsa på brandförsvaret. Räddningstjänsten måste uppgraderas för att möta det här nya hotet. Den här händelsen visar att den var hjälplös.

Under de senaste åren har räddningstjänsternas uppdrag ökat samtidigt som resurserna blivit mindre.

– Samhället måste reagera på det här. Omfattande skogsbränder är en miljökatastrof. Vid varje brand frigörs stora mängder koldioxid och andra partiklar som ytterligare bidrar till växthuseffekten.

Sven Olov Karlsson föreslår att skogsbolagen som tjänar miljarder på exporten av virket också är med och finansierar räddningstjänsterna och skyddet av skogen.

– Om bolagen betalar kommunalskatt där råvaran står skulle orten ha en starkare förmåga att bekämpa bränder.

Fakta: 

Om titeln brandvakten

Ända fram till 1990-talet förekom det att man hade med sig en brandvakt under markberedning vid tillfällen då det var extra torrt i marken. Efter katastrofen hävdade Stora Enso att entreprenören skulle ha haft en brandvakt på plats. Något som inte verkar rimligt, då det inte längre förekommer brandvakter. Rättsprocessen mellan Stora Enso, entreprenören och inblandade försäkringsbolag pågår fortfarande.

Annons

Rekommenderade artiklar

Musikal på lantligt kulturhus

En nyskriven musikal med livemusik och professionella artister spelas nu på en gammal skola på den sörmländska landsbygden.

© 2017 Landets Fria