Hårdare klimat på landets bibliotek | Landets Fria
  • Anna Broberg säger att DIK ska uppmärksamma politiker och tjänstemän på de arbetsmiljöproblem som framkommer i biblioteksstudien, men att det i första hand är arbetsgivarnas uppgift att se till att arbetsplatsen är trygg.
  • 22 procent av bibliotekspersonalen uppger att de tagit emot påtryckningar och hot gällande inköp av böcker. Svaren visar att påtryckningarna främst kommer från högerextremt håll.
Landets Fria

Hårdare klimat på landets bibliotek

Hot och våld blir allt vanligare på landets bibliotek, samtidigt som den sociala oron är mer påtaglig. Det gör att många bibliotekarier överväger att byta yrke, enligt en ny undersökning. Men i Åmål har man lyckats vända situationen.

Fackförbundet DIK (dokumentation, information, kultur) offentliggjorde nyligen en undersökning bland medlemmar som arbetar inom biblioteksväsendet. Där framkommer det att fyra av tio bibliotekarier upplever våld eller hot om våld på arbetet, riktat mot dem själva eller andra. 16 procent funderar på att byta arbete på grund av oron.

– Vi gjorde en liknande studie för två år sedan och det såg inte bra ut då heller. Nu ville vi göra en uppföljning och resultatet blev ännu sämre, säger Anna Troberg som är ordförande för DIK.

86 procent av de som deltog i studien svarade också att de upplevt allmän social oro de senaste åren. Det kan vara bråk mellan besökare, onyktra personer som blir aggressiva eller grupper som visar respektlöshet mot bibliotekets regler.

Anna Troberg menar att sociala samhällsproblem i allt större utsträckning flyttar in på biblioteken när tillgången till socialarbetare, medborgarkontor och fritidsgårdar minskar.

– Det gör att problematiken vältrar över på biblioteken i så stor omfattning att det blir ohållbart. Biblioteken är ju ett av få öppna rum som är gratis i samhället i dag, där du kan gå in utan att betala inträde eller köpa en kopp kaffe. Och så ska det vara, men bibliotekarier är inga socialarbetare.

En del som har lagts till i den nya studien handlar om påtryckningar och hot kring inköp av böcker. Där har 22 procent svarat att de har upplevt hot eller hat i samband med inköp. De fria svaren i studien visar att dessa påtryckningar kommer från högerextremt håll.

– Det är alltid väldigt obehagligt att utsättas för aggressioner och hot, men när det politiska hatet kommer blir det ett demokratiproblem, säger Anna Troberg.

Hon menar att bibliotek ska främja den fria åsiktsbildningen, vilket innebär att bibliotekarier kan behöva ta in litteratur där de inte alls håller med om innehållet.

– Bibliotekariers uppgift är att se till att hela spektrat finns, så att man kan bilda sin egen uppfattning. Om någon kommer in och försöker hata sig till att deras önskemål ska prioriteras sätts det här ur spel.

För att få bukt med problemen på biblioteken är det framför allt arbetsgivaren som behöver göra större insatser när det kommer till arbetsmiljöfrågor, menar Anna Troberg.

– Det måste finnas en handlingsplan, så att alla vet hur de ska agera om det uppstår problem. Alla anställda ska till exempel erbjudas utbildning i att lugna ned hotfulla situationer.

DIK kräver också ett stopp av ensamarbete på biblioteken, något som förekommer framför allt på bibliotek på landsbygden och mindre biblioteksfilialer. En annan åtgärd kan vara att ta in väktare under tider då det brukar vara stökigt.

– Det är synd om bibliotek ska behöva minska sina öppettider, de här problemen ska inte leda till att tillgången till bibliotek krymper.

Regeringen gick nyligen ut med att de avsätter 250 miljoner kronor i budgeten för 2018 till biblioteken. Det är en välkommen satsning menar Anna Troberg, men hon beklagar att inget av det öronmärkts för arbete med arbetsmiljön.

– Politikerna måste inse att det här kostar pengar. Och i förlängningen måste det skjutas till mer pengar för att ta hand om människor i samhället. Det är inte ett problem som biblioteken kan lösa på egen hand.

I Åmål har man under flera år haft stora problem med ungdomar som använder biblioteket som fritidsgård, är högljudda och otrevliga. I våras gick det så långt att man valde att stänga tidigare och ta in säkerhetsvakter under en period.

– Jag har själv aldrig varit utsatt för våld, men det är obehagligt och stressande med stök, säger Katharina Saltberg som är verksamhetsansvarig bibliotekarie i Åmål.

Under sommaren har det varit lugnare tycker hon. Det tror hon beror dels på vakterna och dels på att kommunen tagit in en resursperson som har kunnat jobba direkt med ungdomarna.

– Ungdomarna har mer respekt för honom och han har kunnat stävja buset.

Från och med november ska biblioteket prova att hålla öppet till klockan 19 två kvällar i veckan igen.

– Det är viktigt att ha öppet på kvällen, annars drabbar det andra låntagare som inte hinner hit efter jobbet.

Katharina Saltberg har arbetat på biblioteket i tio år, och tycker att problemet med just ungdomar har blivit värre de senaste åren.

– Tidigare hade vi problem med enstaka individer, nu är de många och alla beter sig lika illa. Men det går i vågor det där.

Hon menar att det handlar om ungdomar som inte är intresserade av att läsa utan använder biblioteket som värmestuga.

– Det finns inte så mycket annat att göra här i trakten på kvällarna om man inte idrottar.

Nu hoppas hon att det ska vara lugnare även på kvällstid, och att kommunen ska komma in med mer stöd. För hon vill inte sluta arbeta som bibliotekarie på grund av stöket.

– Det här gör att man blir lite trött, men byta yrke vill jag inte.

Fakta: 

Mer om studien

Enligt enkäten, som skickades ut till fackförbundet DIK:s medlemmar som arbetar på bibliotek, har hat, hot och den sociala oron ökat de senaste två åren.

64 procent har mött aggressivt beteendet på biblioteket och 19 procent har tagit emot hot om våld i sin yrkesroll.

63 procent svarade att det har förkommit skadegörelse på deras arbetsplats de senaste två åren.

Källa: DIK

Annons

Rekommenderade artiklar

Glesbygdens framgångssagor studeras

Vad är det som gör att vissa orter i glesbygden lyckas bättre än andra? Det frågar sig forskare i en nytt stort nordiskt projekt kring regional utveckling.

© 2017 Landets Fria