”Inspirationen försvinner i staden” | Landets Fria

Fördjupning


Kulturresan del 4:
Västernorrland

  • "Gå ut i skogen är det första jag gör varje morgon", säger Jonna Jinton.
  • Jonna Jinton figurerar ofta själv i de bilder hon tar. ”Genom att välja kläder som passar in i miljön försöker jag förstärka de stämningar som jag vill förmedla med bilderna”.
  • Under vinterhalvåret fotar Jonna Jinton gärna norrskenet som dansar över byn.
  • Förutom att berätta historier genom att fotografera och skriva tycker Jonna Jinton om att uttrycka sig genom måleri.
  • Hunden Nanook har varit med Jonna sedan den första hösten i Grundtjärn, och följer henne överallt.
  • Jonna Jinton är glad över att kunna inspirera andra unga som funderar på att flytta till landsbygden. "Det är många som skriver vackert om hur inspirerade de blivit av att se att det går att leva ett annat liv än det som förväntas av oss."
Landets Fria

”Inspirationen försvinner i staden”

Som tjugoettåring valde Jonna Jinton att flytta från Göteborg till sommarstugan i den lilla byn Grundtjärn för att kunna leva nära skogen. Nu försörjer hon sig på sina naturfotografier och den populära bloggen där hon berättar om sitt vardagsliv.

Det är gryning och en tunn vit dimma ligger över den spegelblanka tjärnen. Jonna Jinton sätter huttrande på sig en vit, fladdrande klänning och kliver barfota på de daggvåta grästuvorna. Hon ställer sig vid vattenbrynet med ryggen mot kameran som står riggad på ett stativ några meter bort. Klicken från fjärrutlösaren är det enda ljud som hörs genom skogen.

– Jag fotar alltid i gryningen eller på natten, när jag vet att jag kan få till det här magiska ljuset. Nu är en fantastisk tid att vara ute, det finns en melankoli i luften när naturen börjar släppa taget om sommaren och övergå till höst, säger hon.

Sedan 2010 bor Jonna Jinton i Grundtjärn, en by i Ångermanland med ett tiotal invånare. Hon är uppvuxen i Göteborg men tillbringade somrarna i familjens sommarstuga i Grundtjärn och har alltid känt att det är här hon hör hemma.

– Efter gymnasiet började jag plugga för att det var vad man förväntades göra. Men jag kände mig hela tiden instängd som i en byrå, staden började kännas kvävande och jag längtade hela tiden till Grundtjärn och efter att vara nära naturen.

Jonna såg först ingen möjlighet att ge upp stadslivet, men så tillbringade hon en hel sommarmånad i stugan. När hon kom tillbaka till staden blev det som att gå in i en vägg.

– Jag packade bara mina saker och sa att nu flyttar jag till Grundtjärn. Jag hade ingen plan på vad jag skulle göra där men tänkte att det fick bära eller brista.

Hon fick jobb på en bondgård i närheten, och den första hösten ensam i stugan beskriver hon som den första tiden av en förälskelse, hon svävade som på moln.

– Det kändes så underbart att ha lämnat allt bakom mig och vara helt fri.

Men sommarstugan var en gammal skola som hade högt i tak och var svår att värma upp. Vintern blev riktigt tuff för Jonna Jinton.

– Jag hade köpt ved från en granne, men den visade sig vara blöt och gick inte att elda med. Det var den värsta vargavintern på flera år, minus 38° varje dag i två veckor. Men tanken på att flytta tillbaka fanns inte. Allt var så nytt och spännande och det var på något sätt häftigt att behöva kämpa för att överleva, säger hon.

Efter några år flyttade hon till ett annat hus som var lättare att värma upp, och numera har hon en värmepanna som gör vintrarna mer hanterliga.

Tidigt började Jonna Jinton att blogga om vardagen i Grundtjärn. Hon skrev om stämningen vid den lilla tjärnen, om skogspromenader, sin hundvalp och att behöva tvätta sig i sjön fram till september. Texterna kompletterade hon med bilder från omgivningen.

– Jag kände att jag hittade min stil i fotograferandet direkt när jag flyttade hit. Jag får inspiration från allt det vackra, det som fick mig att orka de första tunga vintrarna. Om jag åker till staden är det som att all inspiration och kraft försvinner, men så fort jag är i skogen kommer det naturligt. Att gå ut i skogen är alltid det första jag gör på morgonen.

Bloggen fick snabbt många följare, och efter något år fick hon erbjudande om att blogga för lokaltidningen. I dag kan hon försörja sig på sin kreativitet. Förutom att arbeta med bloggen och Instagramkontot säljer hon fototavlor- och tapeter och ställer ut sina tavlor.

Hon håller också på att spela in en skiva med kulning, en gammal sångform som främst använts för att locka på kor.

– Jag hörde kulning första gången när jag var tolv och det grep tag om själen på mig. Tekniken har jag lärt mig själv genom en bok och att lyssna på inspelningar med duktiga kulerskor. Jag brukar kula både för mig själv i skogen och för kor i hagen här intill, de lyssnar så bra på det.

Jonna Jinton säger att hon inte direkt är delaktig i något lokalt kulturliv. Grundtjärn är för litet för att ha några lokala föreningar, men på somrarna när byn växer av alla sommargäster brukar det arrangeras beachpartyn och surströmmingsfest.

– Annars träffar jag sällan människor när jag rör mig ute i byn. Men jag trivs bra med att vara mycket ensam.

Hon har aldrig känt sig rädd eller otrygg av att bo själv i en liten by i skogen. Däremot har hon stundtals skrämts av de objudna besökare som bloggens popularitet har bidragit till.

– Det har kunnat stå främmande män utanför dörren med blombuketter. Det vet jag inte riktigt hur jag ska hantera, och då har jag ibland tänkt på hur sårbar jag är om någon vill mig illa. Men det har lugnat ner sig nu när jag har skaffat pojkvän, säger hon med ett skratt.

Mestadels tycker hon att det är roligt med det stora gensvaret på bloggen, och hon är glad över att kunna inspirera andra unga som funderar på att flytta till landsbygden.

– Det är många som skriver vackert om hur inspirerade de blivit av att se att det går att leva ett annat liv än det som förväntas av oss. Jag vet att en del av dem har valt att flytta norrut för att leva nära naturen. Jag tror att det är allt fler som törstar efter det.

Fakta: 

Jonna Jintons kultur- och naturtips kring Grundtjärn

Näsåker och Nämforsen. Här finns hällristningar och det är fantastiskt vackert. Här arrangeras också världsmusikfestivalen Urkult varje sommar.

Det gamla brandtornet Nävernäsan utanför Näsåker. Det är jättefin utsikt med skog så långt ögat kan se.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Landets Fria