Kolag håller fäboden levande | Landets Fria
  • Anna-Karin Sällberg och Matilda Larsson studerar till husdjursagronomer i Uppsala och tycker att skötseln av de tre korna på fäboden är som rena semestern.
  • Elvira Nordvall ska mjölka med mjölkmaskinen. De tre korna kommer från en vanlig robotladugård i Gagnef. Det är lite trångt i fäbodens ladugård som är dimensionerad för fjällkor som är mindre än dagens mjölkkor.
  • Anna-Karin Sällberg släpper in korna som väntar ivrigt på att komma in i fejset för att mjölkas.
  • På Bastberget har det bedrivits fäboddrift kontinuerligt under minst 450 år. Betesdriften har skapat artrika miljöer i omgivningen.
  • Kumminosten är en riktig delikatess, men receptet är lite hemligt säger Matilda Larsson.
  • På fäboden tvättas smöret i tråg.
  • Matilda Larsson delar med sig av recept på smör och gubbost.
Landets Fria

Kolag håller fäboden levande

Genom att turas om att ta hand om djuren och osttillverkningen håller kolaget de 450 år gamla fäbodstraditionerna levande.

Sommarvistet går mot sitt slut vid Bastbergets fäbod utanför Mockfjärd i Dalarna. Bakom en stugknut tittar en ko nyfiket fram på besökarna som kommit för att se på eftermiddagens mjölkning. Djuren knuffar på grinden för att komma in i ladugården, eller fejset som det också kallas, för att mjölkas.

– De kommer hem från skogen och råmar på oss när det är dags, berättar Matilda Larsson från Kungsör vars familj äger en av fäbodarna.

Kompisarna Anna-Karin Sällberg från Sundsvall och Elvira Nordvall från Skultuna är med henne under tjänstgöringsveckan som är den sista innan korna buffras hem. Under somrarna turas åtta av familjerna på fäboden om att ta hand om djuren i så kallade kolag med en tjänstgöringsvecka var. Fram till mitten av 1990-talet var det bönder som tog upp sina kor över sommaren. När det upphörde tog fäbodsägarna i Bastberget initiativ till att starta ett kolag. Därförs kunskapen vidare mellan generationerna.

– Det har varit en levande fäbod i över 400 år och jag vill hålla traditionerna igång. Sedan älskar jag kor, säger Matilda Larsson, som är uppvuxen på en mjölkgård.

De tre korna mjölkas varje dag klockan sju och klockan fyra. Där emellan tar arbetslaget vara på mjölken genom att tillverka ost, som gammelost, gubbost, halloumi, färskost och även smör och messmör som säljs till besökarna på fäboden. Osten tillverkas i järngryta över eld. Det som går åt fortast är smöret.

Livet på fäboden är enkelt utan el eller rinnande vatten i stugorna. Några moderniteter som ett bensindrivet elkraftverk och en mjölkmaskin har införts på fäboden. Förr gick man upp med djuren från Mockfjärd, men nu körs de hit med djurtransport.

– Det är mycket jobb hela dagen men tre kor är ändå som rena semestern, säger Matilda Larson.

Trots stora arbetsinsatser tycker hon att fäboddriften har framtiden för sig. Det är ett resurssnålt sätt att producera mjölkprodukter på.

– I min utbildning till husdjursagronom som jag går nu ligger fokus på stordrift, men i Dalarna ligger fäbodarna till grund för hur lantbruken bedrivs i dag och det känns viktigt att ha det med sig. Det är svårt att få det ekonomiskt hållbart men det är hållbart på andra sätt. Fäboddrift kan också vara ett bra alternativ för småbrukare att få sommarbete på.

Fakta: 

Besök en fäbod

Det svenska fäbodbruket var ett komplement till småskaliga gårdsbruk i skogs- och fjällbygder, där inägomarken skulle producera livsmedel och vinterfoder och inte räckte till för att föda djuren under sommaren. På fäboden producerades lagringsbara mjölkprodukter. Fäbodarna kan i dag fungera som ett ekologiskt, miljövänligt och resurssnålt sätt att ta tillvara outnyttjade betesresurser, skogar och fjällområden för lokal produktion av mat. För 100 år sedan fanns det över 100 000 levande fäbodar i Sverige. I dag är bara runt 200 av dem i drift. De flesta finns i Dalarna och Jämtland. Många fäbodar är liksom Bastberget öppna för besökare under sommaren.

Källa: Föreningen Sveriges fäbodbrukare

Gör eget smör på fäbovis

Vad smakar bättre än hemmagjort smör? Matilda Larsson från Bastbergets fäbod i Dalarna delar med sig av traditionella recept på smör och gubbost som fungerar lika bra att göra hemma med köpt mjölk som på fäbokvisten med färsk komjölk.

SMÖR

Smör är väldigt enkelt att göra. Använd grädde i valfri mängd, köpt i affär eller separerad från egen mjölk fungerar lika bra.

Vispa grädden ända tills den blir smör, man ser att det är klart när det har delat upp sig i en eller fler smörklumpar och kärnmjölk (som man sedan kan baka en kaka på).

Det går bra att vispa med en vanlig visp (jobbigt), använda vispplattan på matberedaren eller använda en smörkärna som vi gör på fäboden.

Efter det kommer det viktigaste! Smöret måste tvättas!

Skilj kärnmjölken (det som inte är smör när man vispat klart) och smöret från varandra. Lägg smöret i en bunke, eller i speciella tråg för smörtvättning. Häll på kallt vatten. Ta en träslev (doppa i kallt vatten innan så fastnar inte smöret på sleven). Tvätta bort den kärnmjölk som är kvar i smöret.

När smörklumpen knådats igenom en gång ska vattnet bytas ut. Upprepa samma process tills vattnet är helt rent och klart – alltså precis lika rent som när vattnet hälldes i. Ju renare smör desto längre hållbarhet.

Salta smöret med ungefär 1,52 msk per kilo smör. Var inte orolig, när man smakar av saltningen så ska det smaka för salt.

GUBBOST – sötost, rörost, kärt barn har många namn

Detta är inte riktigt en ost. Sötman gör att den passar bra som efterrätt. Den har en smak av ostkaka och en känning av messmör.

Värm upp 14 liter helmjölk (ohomogeniserad mjölk) till ca 38 grader i en gryta och tillsätt ostlöpe enligt anvisningar på paketet.

Låt löpa cirka en timme.

Skär med kniv härs och tvärs i massan så att det blir fyrkanter.

Tillsätt 3 bitar hel kanel och mald eller stött kardemumma.

Koka upp och rör om försiktigt.

Koka ner tills vasslan nästan kokat bort (tar minst 2–3 timmar), när den är klar är konsistensen lite som risgrynsgröt eller keso. Se upp så att den inte kokar fast i botten mot slutet!

Sedan är det bara att hugga in! Serveras nygjord. Avnjut med till exempel sylt och grädde.

Recept: Matilda Larsson

Annons

Rekommenderade artiklar

Så räddar vi Sveriges odlingsmark

Jordbruksmark försvinner och Sveriges självförsörjningsgrad ligger runt noll – men det finns många förslag för att vända trenden.

Fria.Nu

© 2017 Landets Fria