Få reser kollektivt på landsbygden | Landets Fria
  • På landsbygden är nio procent av resorna kollektivtrafikresor och 58 procent bilresor, i glesbygd är motsvarande siffror fem respektive 60 procent. Den vanligaste kollektivtrafikresan bland vuxna på landsbygden är resan till och från arbetet.
Landets Fria

Få reser kollektivt på landsbygden

Bara nio procent av resorna i landsbygd sker med kollektivtrafik. Det visar en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

En stor del av dessa resor är barns och ungdomars skolresor. I glesbygd är kollektivåkandet nere på fem procent.

Lina Bjerke är doktor vid Internationella handelshögskolan i Jönköping. Hon menar att problemet är bristen på tillgänglig kollektivtrafik.

– Problemet är att det inte går att åka kollektivt på landsbygden. När kollektivtrafiken finns på plats så använder människor den.

Det handlar inte bara om att det finns för få linjer och hållplatser, utan också om låg turtäthet och att resorna tar lång tid. Enligt Lina Bjerke finns det skäl till att det ser ut som det gör.

– Människor bor glest på landsbygden och man lägger helst dyra investeringar där det bor mycket folk. Å andra sidan krävs det satsningar utanför städerna om man vill föra en politik för att hela landet ska leva.

Lina Bjerke menar att det finns goda skäl att investera i kollektivtrafik på landsbygden. Städerna blir tätare och det är svårt att hitta ytor för nya bostäder. De ytorna finns utanför städerna, men då behöver man koppla på infrastruktur. Men de argumenten förs sällan fram i debatten.

– Bygger man inte ut kollektivtrafiken så fortsätter folk att köra bil. Miljöskatter införs för att få människor att byta bilen mot andra trafikslag. Men då måste det också finnas alternativ.

Per G. Berg är professor i landskapsarkitektur på Institutionen för stad och land på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Han ser bilen som ett fortsatt viktigt transportmedel på landsbygden.

Men kollektivtrafiken behövs av flera skäl. För trygghet, som mötesplatser och för social hållbarhet och jämlikhet.

– Stad och landsbygd behöver vara förbundna med varandra. Stadsborna behöver kunna ta sig ut på landet för sin rekreation och människorna på landet behöver rekreation i form av kultur och möten i städerna.

Det behövs ett mångfaldigt transportnät på landsbygden. Exempelvis minibussar skulle kunna användas till skolskjutsar, taxi och andra typer av transporter och samordnas med hjälp av modern informationsteknik, menar Per G. Berg.

– Sedan gäller det att det kan kopplas ihop med regional trafik i lite större orter som är bekväm och tillräckligt frekvent. Då kan man få en transportlinje från den glesaste delen av landsbygden till städerna.

Per G. Berg skulle också vilja se cykelbanor längs de stora stråken på landsbygden för att folk ska kunna nå lokala och regionala hållplatser. Som det är nu är det inte tillräckligt säkert att cykla på landsbygden för barn och många äldre.

– Den interna rörligheten behöver öka på landsbygden. Friheten att röra på sig måste bli större.

Fakta: 

Svårt att förflytta sig utan bil

På VTI intervjuar man nu människor på landsbygden för att ta reda på mer om orsakerna till den låga andelen kollektivtrafikresor. Man tittar också på internationella studier om olika lösningar och på projekt som genomförts på olika håll i Sverige.

Litteraturstudierna innefattar olika gruppers rörlighet på landsbygden. Dessa studier visar att ungdomar, äldre (80+) och människor med låga inkomster har särskilt svårt att förflytta sig på landsbygden eftersom de ofta saknar bil eller körkort.

I november ska slutrapporten till regeringen vara klar, med förslag på nya lösningar för landsbygdens kollektivtrafik.

Källa: VTI

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Landets Fria