Smygstart för Ceta-avtalet | Landets Fria
  • "Med Ceta tar Sverige ytterligare risker i riktning mot att utvecklas till en bananrepublik till USA, Kanada eller andra länder", säger Torgny Östling. På bilden håller en demonstrant upp en skylt under en protest utanför Europabyggnaden i Bryssel den 30 oktober 2016.
Landets Fria

Smygstart för Ceta-avtalet

I sommar kan delar av Ceta, frihandels- och investeringsavtalet mellan EU och Kanada, börja tillämpas. Enligt kritiker är investeringsdelen av avtalet särskilt allvarligt. I synnerhet för länder som förvaltar stora naturresurser, som exempelvis Sverige, menar Torgny Östling, ordförande i småbrukarorganisationen Nordbruk.

I februari i år godkände Europaparlamentet Ceta-avtalet. Trots att alla EU-länder fortfarande måste ratificera förslaget innan det helt kan omsättas i praktiken kan delar av avtalet mellan EU och Kanada provisoriskt börja tillämpas redan nu. Sänkta tullar samt att öppna upp offentliga upphandlingar för kanadensiska företag är troligen det som först träder i kraft.

– Avtalet ska ses som en utveckling i en redan befintlig struktur. Det är en del av en större frihandelsplan som vi redan kunde se formen av när vi började att lägga ut jordbruk och naturresurser i världshandelssystemet, menar Torgny Östling. Han är ordförande i Nordbruk, en del av den globala småbrukarorganisationen Via Campesina.

Han är kritisk mot Ceta och framför allt mot den del av avtalet som innebär att företag får investera i andra länders naturresurser, något som främst drabbar de länder som förvaltar stora naturtillgångar, säger Torgny Östling.

– Som det ser ut nu tillåter vi riskkapitalister att kortsiktigt spekulera i gruvor. Spekulation på jord- och skogsbruksfastigheter är en av de viktigaste anledningarna till avvecklingen av familjejordbruket. Folk flyttar från landsbygden. De som stannar kvar ser att färre och färre verksamheter finns på plats då nedskärningar i bland annat vård, skola, räddningstjänst och polis är dramatiska. Politisk representation försvinner med avfolkningen och därför röstas sådana här förslag igenom, för att det urbana Sverige tror att de tjänar på det. Nu öppnar vi upp ytterligare för Kanada och i förlängningen för USA.

I och med det nordamerikanska frihandelsavtalet Nafta finns det redan ett handels- och tjänsteutbyte mellan Kanada och USA och många amerikanska bolag finns på kanadensisk mark. Dessa får nu möjlighet att komma in på marknaden i EU.

Ceta kan delvis liknas vid frihandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP. Men till skillnad från Ceta mötte TTIP mycket motstånd. Bland annat anordnades en demonstration i Berlin där hundratusentals människor slöt upp för att protestera och TTIP lades sedermera på is. Cetas förhandlingar har däremot fått pågå relativt ostörda sedan 2014. Frånvaron av engagemang kring frågan är inte ny för Torgny Östling.

– Det är en känsla av återupprepning från 1992 när vi skrev investeringsavtal med EG. Då var vi åtta bönder, som senare bildade Nordbruk, i hela Sverige som protesterade. Konsekvenserna är i dag välkända på landsbygd, i jord- och skogsbruk och i alla naturresurssektorer. Ceta kommer att förstärka dessa effekter.

Avtalet är ett av många handels- och investeringsavtal. Tanken är att tullarna sänks med mer än 90 procent och därmed skapas fri lejd för utbyte av varor och tjänster, investeringar och spekulation, säger Torgny Östling. Han tycker att en större delaktighet och öppenhet när det gäller avtalet borde avkrävas.

– Vi i det civila samhället fick inte yttra oss i utredningen om Ceta som regeringen gav Kommerskollegium att utföra. Vi fick endast yttra oss kring själva beslutsprocessen men inte i sakinnehållet.

I avtalet ingår även ett investeringsskydd för transnationella företag. Om exempelvis svenska lagar skulle påverka avkastningen negativt så kan ett företag, via en tvistlösningsmekanism kallad ISDS, driva en rättsprocess mot Sverige för utebliven vinst. Detta kan leda till att det exempelvis blir svårt för staten att förbjuda farliga ämnen, förbättra arbetares rättigheter eller att beskatta sådant som motverkar den ekologiska och sociala hållbarheten.

Förespråkarna för Ceta menar att det är ett avtal som kommer att öppna upp för handeln och skapa fönster för småföretagare. Bönder i Sverige ska nu kunna göra affärer med Kanada utan att fastna i alltför dyra tullar. Motståndare som Via Campesina säger att den här idébilden oftast inte infrias. De menar att det är ett avtal som är till för multinationella storföretag då det är de som kommer in i ett land och konkurrerar ut annan befintlig verksamhet.

Sverige är ett av många länder som ännu inte ratificerat avtalet. Det finns inget bestämt slutdatum och eftersom en del EU-länder har varit splittrade i frågan kan det skjutas upp.

Fakta: 

Avtal ska sänka tullar

Ceta står för Comprehensive Economic and Trade Agreement.

Ett frihandelsavtal är ett avtal mellan minst två olika länder eller tullunioner, där parterna går med på att avveckla tullar och minska handelshindren mellan länderna.

Frihandelsavtalet innebär att företag från Kanada får tillträde till EU:s marknad och vice versa.

ISDS står för Investor-State Dispute Settlements och är en tvistlösningsmekanism inom internationell rätt där investerare kan starta rättsliga processer gentemot regeringar, till exempel om ett lands regelverk förhindrar utlovad vinst.

Förespråkarna för Ceta menar att det ömsesidiga utbytet av varor, tjänster och investeringar underlättas, vilket i längden ska stimulera EU:s och Kanadas ekonomier, skapa fler jobb och främja utbyte av teknik, kunskap och idéer.

Källa: www.kommers.se

Rekommenderade artiklar

Så räddar vi Sveriges odlingsmark

Jordbruksmark försvinner och Sveriges självförsörjningsgrad ligger runt noll – men det finns många förslag för att vända trenden.

Fria.Nu

Lantbrukarnas lönsamhet ökar

Fler lantbrukare än för ett år sedan bedömer sin lönsamhet som god – och fler skulle rekommendera unga att bli lantbrukare.

© 2017 Landets Fria