Flyttfåglar drabbas av klimatförändringarna | Landets Fria

Debatt


Insändare: Klimat

  • Världsnaturfonden WWF menar att svartvit flugsnappare, som övervintrar i Afrika och häckar i Europa, kommer för sent till matbordet för att häckningen ska lyckas optimalt.
  • Plötsligt hoppar en järnsparv fram på fågelmatningen för att äta frön i brist på insekter.
Landets Fria

Flyttfåglar drabbas av klimatförändringarna

En tidig järnsparv kan vara en klimatvarning som vi måste ta på allvar, menar insändarskribenten Lars Davner.

Klimatförändringarna är ett direkt hot mot flyttfåglarna. En järnsparv som anländer tidigt riskerar att bli undernärd och att misslyckas med häckningen. Järnsparvens föda består av insekter, spindlar och daggmask. I år kom de första järnsparvarna ett par veckor för tidigt, i mitten av mars istället för i april.

De tidiga individerna tvingas ändra diet och får hålla till godo med fröer och vinterståndare. Risken för undernäring ökar vilket bidrar till att häckningsresultatet försämras.

Järnsparven måste lägga en ny äggkull för att inte minska i antal. En tidig järnsparv kan vara en klimatvarning att ta på allvar.

Ett forskningsprojekt i Abisko visar att klimatförändringarna påverkar flyttfåglarnas antal när flyttbeteendet förändras. De hänger inte med när våren kommer tidigare och tidigare. Fåglarnas flyghastigheter, flygriktning och flyghöjder förändras men anpassningen håller inte jämna steg med ett varmare klimat. De riskerar att inte matcha insektstopparna med ungarnas födelse. Ett dramatiskt exempel på klimatets förändring är kustsnäppan som kraftigt minskar i antal. Den ses i Sverige under vår- och höstflytten på sin färd mellan Afrika och Arktis. Häckningen i Arktis sker tidigare än normalt vilket gör att fågelungarna missar den explosion av insekter som inträffar efter snösmältningen. Ungarna får näringsbrist vilket gör att näbbarna inte växer ut till normallängd.

Detta straffar sig vid övervintringen i Afrika när de unga kortnäbbade vadarna inte kommer åt det bästa bytet på lerstränderna. Forskarna studerar hur en tidig vår påverkar flyttfåglarnas flyttmönster och reproduktion. Ökad vegetationsperiod har inte lett till att fåglarna lägger flera kullar vilket skulle vara möjligt vid varmare klimat. Långdistansflyttarna har inte hunnit anpasssa sig till de nya förhållandena. Ändrat beteende tycks ske på individnivå och inte på hela populationer.

FN:s klimatmöte i Nairobi fastslog att den globala uppvärmningen påverkar vissa fågelarter genom att de slutar flytta och ändrar flyttmönster vilket kan leda till svält bland ungfåglar. Världsnaturfonden WWF har registrerat att svartvit flugsnappare, som övervintarar i Afrika och häckar i Europa, tillhör högriskarterna. De kommer för sent till matbordet för att häckningen ska lyckas optimalt.

Födobrist håller på att utvecklas till ett globalt hot för många fågelarter. WWF slår också fast att 46 procent av de svenska fågelarterna minskar kraftigt i antal på grund av miljöförändringar. Klimatskiftningarna gör att denna utveckling accelererar. Vid en temperaturhöjning på 1,5 grader riskerar våtmarker i hela i Europa att minska eller slås ut. De är avgörande rastplatser för våra svenska flyttfåglar. De arter som lever i hårt nischade miljöer drabbas hårdast.

Rapporten Bird species and climate change bygger på mer än 200 vetenskapliga artiklar som analyserats. Trenden är tydlig: fåglar över hela världen drabbas när jordytan värms upp. Järnsparven i Sverige är en tydlig varning. När ekologiska system rubbas drabbas även människan. Så tyd tecknen i tid!

Rekommenderade artiklar

© 2018 Landets Fria