Risa en sjusovare till påsk | Landets Fria
  • Små häxor och kycklingar hör påsken till. Från början var det vuxna som busade och förde oväsen i grannskapet.
Landets Fria

Risa en sjusovare till påsk

Ris, häxor och ägg hör påsken till. Men var kommer traditionerna ifrån och varför firar vi egentligen påsk? Etnolog Agneta Lilja har svaren.

Från början är påsken en judisk tradition som firas till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. De kristna började fira påsk till minne av Jesus död och uppståndelse någon gång på 100-talets mitt.

– I dagens firande är det kyrkliga inte längre så starkt. Det är främst en ledighet, med mat och umgänge, säger Agneta Lilja, lektor i etnologi vid Södertörns högskola.

Påskfirandet har alltid varit som störst i västra Sverige, med påskkärringar, påskbrev och eldar. Från början var det unga vuxna som klädde ut sig och stod för upptågen.

– Ungdomarna på landsbygden arbetade hårt. Det var långa arbetsdagar och hårda arbetspass, fick man möjlighet att vila så gjorde man det, säger Agneta Lilja.

I dag har de flesta inte så fysiskt krävande arbeten längre, men ledigheten fyller en viktig funktion i arbetslivet.

– Många har tunga monotona arbeten och då är helger viktiga. Det spelar inte så stor roll vilken högtid det är egentligen, det viktiga i dag är själva vilan.

Riset användes inte bara som dekoration utan även i de upptåg som tillhörde firandet.

– Det skreks, larmades, bråkades lite och sjöngs fula visor, det var lite uppsluppet firande. Man risade den som låg kvar längst i sängen och latade sig.

Häxorna kom fram vid fler tillfällen än bara till påsk.

– Man tänkte att häxorna säkert var ute vid helger eller speciella tidpunkter så de dök upp på många olika helger under året.

Sedan början av 1900-talet har påsktraditionerna flyttats över till barnen som knackar dörr, kommer med påskbrev eller tigger godis, men i dag syns allt färre påskkärringar i bostadsområdena.

– Traditionen har dött ut på vissa platser på grund av kodlås, jag har inte sett en påskkärring på 15 år här i området i Uppsala där jag bor, säger Agneta Lilja.

Långfredagen var en långsam dag på året. Fram till 1969 rådde det nöjesförbud. Inga affärer var öppna, radion spelade ledsam musik och arbete och lek var förbjudet.

– I det äldre samhället var långfredagen en sorgens dag, man åt mycket salt mat för att förstå hur Jesus hade lidit på korset.

Skolan har varit en viktig traditionsbärare som både skapat och fört vidare traditioner, där de flesta barn har gjort påskpyssel och påskpynt.

Pappersäggen som fylls med godis syns först fram på 1950-talet. Ägg var en lyxvara i det gamla bondesamhället och inget som åts upp av familjerna själva.

– Ägg var en kapitalvara. Det var mycket sällan man fick ett ägg själv. Äggen såldes inne på torget till stadsborna och inbringade värdefulla slantar. Att få äta ägg efter fastan var därför något stort.

Annons

Rekommenderade artiklar

Facebookgrupp ger ut löparbok

I Några varv runt jorden, bara, skriver löpare från gruppen Lonesome runners om löparglädje, träningsmotstånd och äventyr i löparspåret.

© 2017 Landets Fria