De äter bara vego och närodlat | Landets Fria
  • När Vilhelm Sjölund och Hannah Thulé flyttade ihop började de att fasa ut importerad mat från köket.
  • Krösahummusen består av betor, bönor, lingon, olja och vitlök.
  • I den italienska grönkålspytten får grönkålen bland annat sällskap av hasselnötter och havtorn.
Landets Fria

De äter bara vego och närodlat

Nordkost är en blogg och en receptsamling för den som vill äta både närodlat och vegetariskt. Vilhelm Sjölund och Hannah Thulé vill inspirera men också påverka svenska konsumenter och lantbrukare.

De enda importerade livsmedlen i Hannah Thulés och Vilhelm Sjölunds lägenhet i Stockholm är kryddor. Annars är det bara svenska frukter, grönsaker, baljväxter, mejeriprodukter och torrvaror på hyllorna. Av dessa experimenterar paret fram recept som kruskagröt, krösahummous och burek.

Idén till Nordkost föddes när Vilhelm Sjölund studerade i Lund. Han och en vän tog över Etikpuben som drevs av föreningen Lund sustainable engineers, Lunds hållbara ingenjörer.

– När vi tog över var maten vegansk men vi tyckte det vore roligt att ha mat som var både vegansk, ekologisk och närodlad. Det visade sig vara extremt svårt. Det odlas inte mycket ekologisk vegansk mat i Sverige.

När han och flickvännen Hannah Thulé flyttade ihop i Stockholm i somras bestämde de sig för att Nordkost skulle bli deras gemensamma projekt. Målet är att bygga upp ett svenskt vegetariskt kök och att komplettera den etablerade husmanskosten med fler vegetariska recept än västerbottenpaj.

– Vi ser inte detta som ett jättestort politiskt statement, utan mer som en lucka vi vill fylla i det svenska köket. Vi bara köper bönor och gör god mat, säger Vilhelm Sjölund.

Samtidigt blir förstås mat och kost snabbt politiskt. Det senaste inlägget på Nordkosts blogg är en analys av hur mycket vatten som går åt för att producera ett kilo svenskt nötkött.

– Bloggen har inte riktigt kommit igång men den är tänkt att bli mer av en granskande röst. Just nu granskar vi olika dieter och hälsoråd som LCHF och Läkare för framtiden. Jag tror att det finns ett stort behov av att sprida mer kunskap i de här frågorna, säger Vilhelm Sjölund.

Sedan augusti har paret i stort sett fasat ut importerad mat från köket. Svårast för Hannah Thulé att ge upp var sesampastan tahini.

– När du måste ta bort ett livsmedel som är så centralt i ditt liv svider det, men nu tänker jag inte på det.

För Vilhelm Sjölund var det kaffet. När tidningen pratar med dem är det bara ett par veckor sedan han slutade dricka kaffe och han säger att det varit tufft men börjar att bli bättre. På sikt ska det ersättas med ekollonskaffe är tanken.

– Vi rostade det i Lund. Det blev varierande resultat, det beror nog mycket på rostningen, men vi ska testa igen, säger han.

Båda betonar dock att den nya dieten snarare känns som en möjlighet än en uppoffring.

– Folk får för sig att det är en stor uppoffring som kräver mycket tankeverksamhet men vi har märkt att det inte behöver vara så. Vi äter ganska vanlig mat, men vi byter till exempel ut citron mot havtorn eller äppelcidervinäger, säger Hannah Thulé.

– Dels är det ganska låg kvalitet på importerade varor. Och dels känner jag att jag varit förblindad av utbudet och missat hur mycket svenska varor det finns. Förut kunde vi köpa en flaska rödvin på Systemet som såg god ut. Nu har vi insett att det finns skånska vinodlare eller att vi kan testa mjödsortimentet. Det finns så mycket vi inte har provat, säger Vilhelm Sjölund.

Samtidigt betonar han att paret inte följer den närodlade vegetariska dieten slaviskt. De tar exempelvis hellre med sig överbliven importerad mat hem än ser den kastas bort.

– Det är inte rimligt att kräva att folk hänger sig till något 100 procent, för det brukar mest sluta med att folk revolterar totalt och man åstadkommer ingenting.

Ett av målen med projektet är att inspirera fler att äta både vegetariskt och närodlat.

– I dag finns det vegetariska lägret och det närodlade lägret, men jag har aldrig stött på folk som kombinerar det här, trots att det faktiskt går. Vi hoppas att andra ska vilja anamma denna livsstil och uppmuntra svenska bönder att odla sådant som går att odla här men som inte finns än, säger Hannah Thulé.

Som exempel nämner de bristen på svenskodlade sojabönor och puylinser, och säger att alla solrosfrön som äts i Sverige är importerade eftersom det inte finns maskiner här som kan skala dem. På bloggen finns en inköpsguide till svenska råvaror där de särskilt vill lyfta fram lantbrukare som vågar testa nya produkter, som gården i Värmland som odlar bovete och gården i Västmanland som odlar hampa.

– Om det skapas en stark efterfrågan där folk köper de här produkterna kommer fler att börja odla bovete. Jag brukar säga till vegetarianer att om de vill minska köttproduktionen i Sverige måste de börja att efterfråga svenska vegetabiliska produkter. Annars blir det inga svenska bönder kvar, säger Vilhelm Sjölund.

Även i övrigt försöker paret leva så hållbart som möjligt och att fasa ut gifter från badrums- och städskåpen. Just nu står en burk blålera i duschen – de ska se om den fungerar lika bra som hårinpackning som den hajpade marockanska rasulleran. Enligt en professor i geologi som de pratat med ska sammansättningen på lerorna inte skilja sig så mycket åt.

– Man måste vara kreativ och beredd att experimentera. Det går ofta fel först, men sedan blir det bättre. Det handlar om en kreativ process där vi utmanar vårt eget levnadssätt och sprider nya idéer, säger Hannah Thulé.

Paret har inga planer på att avsluta projektet inom överskådlig tid. Snarare tittar de på hur de kan leva mer hållbart även när det gäller exempelvis resor och hemester.

– Jag tror att vi kommer att fortsätta mer eller mindre livet ut. Det har varit en ganska smärtfri omställning än så länge. Den svåraste månaden blir nog mars när det bara finns kål och potatis, inte ens vinteräpplen. Men det går att utveckla mycket goda recept ändå. Fortsätter det så här känner jag inget behov av att sadla om till mer exotisk mat igen, säger Hannah Thulé.

Läs mer på www.nordkost.se eller www.facebook.com/NordkostSverige/.

Fakta: 

Vilhelm Sjölund och Hannah Thulé om...

...närodlat:

– Det finns en miljöaspekt som driver oss och får oss att välja så närodlat som möjligt, säger Hannah Thulé.

– Det finns otroligt mycket argument. Ett är att undvika internationell sjöfart som för in invasiva arter i Östersjön. Ett annat är att jag är EU-skeptiker – man tvingas rätta sig efter det sämsta djurskyddet och de sämsta reglerna för giftanvändning i jordbruket. Med en mer protektionistisk politik kan vi sätta tryck på svenska bönder och visa att vi vill betala mer för bra mat. Det är svårt när maten har fraktats kors och tvärs. Det är också sunt. Svensk vegetarisk mat är mycket sura bär, rotfrukter, kål, baljväxter och fullkorn. Man mår bra i magen, säger Vilhelm Sjölund och skrattar.

...ekologiskt:

– I största möjliga mån försöker vi att köpa ekologiskt men betoningen ligger på att köpa svenskt, säger Hannah Thulé.

– Tanken är att göra det svenska jordbruket så bra som möjligt. Det är en komplex fråga. Skillnaden i avkastning med ekologisk produktion är mindre i norra Sverige, där får man nästan större skördar av vissa grödor med ekologisk produktion. Min fråga är hur man odlar så att både avkastningen och näringsvärdet i skörden blir så hög som möjligt och det har inte många tittat på, säger Vilhelm Sjölund.

...veganskt:

– Många av recepten är veganska, men vi tror att det blir mer lättillgängligt med vegetariska recept. Det stora målet är att recepten ska vara enkla med hög igenkänningsfaktor. Vi tror att det vore bra om fler åt vegetariskt och närodlat, säger Vilhelm Sjölund.

... kött:

– Varken jag eller Hannah är vegetarianer, även om vi nästan uteslutande äter vegetarisk mat. Vi dömer ingen för att de äter kött, utan vill lyfta upp vegetariska recept som en naturlig del i det svenska köket, utan att köttätare ska behöva känna sig hotade eller att svenska bönder ska känna sig marginaliserade. Vi vill inte påstå att vi är ’bättre’ än andra, men att man måste kunna ha en saklig diskussion om vilka livsmedel som är bäst ur klimatsynpunkt utan att folk tar illa vid sig. Tittar man på siffrorna kommer gula ärtor och kornflingor vara bättre på praktiskt taget alla punkter än mandlar och avokador, och detta måste man lyfta fram.

– Ofta blandar folk ihop etiska aspekter med miljöaspekter och vi vill inte göra det eller säga att det är fel att döda djur. Det är inte så enkelt, men vi tycker att man måste göra om den svenska köttindustrin. Traditionellt har man haft nötkreatur på skogsbete i norra Sverige men i dag har man tagit bra odlingsmark i södra Sverige till bete eller foderodling. Ett av mina stora argument för vegetarisk kost är självförsörjningsgraden. I dag är vi beroende av diesel- och livsmedelsimport. Det är mycket mer effektivt att odla ärtor än att producera kött för att föda befolkningen. Om vi vill ha en hög självförsörjningsgrad och det inte kommer från politiskt håll måste folk äta sådan mat, det måste komma ifrån konsumenterna, säger Vilhelm Sjölund.

Rekommenderade artiklar

© 2018 Landets Fria