Forskning blir färdplan för omställning | Landets Fria
  • Projektet Arts ska leda till en strategi om att skapa långsiktig finansiering och göra kommunikationen mellan olika initiativ och myndigheter mer smidig.
  • I forskningsprojektet Arts har både forskare, aktiva i hållbarhetsprojekt samt lokala och regionala myndigheter mötts.
  • Några idéer för att stärka lokal och regional omställning är studiebesök och så kallade frirum i stadslandskapet. Förslagen från en workshop i mars utgör grunden för en färdplan.
Landets Fria

Forskning blir färdplan för omställning

Forskningsprojektet Arts som studerat omställningsinitiativ under tre år i Storstockholm går mot sitt slut. Nu ska en färdplan formuleras för att stärka lokal och regional omställning.

Under tre år har forskare, aktiva i hållbarhetsprojekt samt lokala och regionala myndigheter mötts genom forskningsprojekt Arts på Stockholm resilience center vid Stockholms universitet.

– Vi har lyckats skapa en viktig kontaktyta över sektorer och nivåer, och aktörer som annars inte träffar varandra har nu gjort det. Det är häftigt att det finns ett stort nätverk som vi bygger upp tillsammans och där forskningen är en del, säger forskaren Sara Borgström.

Projektet som pågått sedan 2014 har tidigare identifierat barriärer för lokala omställningsinitiativ, vilket tidningen tidigare skrivit om.

Bland annat handlar det om svårigheten att få ekonomiskt stöd under en längre period då det mesta som går att söka är projektbaserade medel. Och det tar mycket tid och energi att söka pengar.

– Jag brukar kalla det för projektifiering. När något precis blivit etablerat tar medlen slut och det satsas istället på nya, så kallade innovativa, projekt. Många efterfrågar kontinuitet för att kunna jobba i lugn och ro och lägga energin på aktiviteter istället för ansökningar, Samtidigt vill inte initiativen fastna i alltför fasta former utan kunna utvecklas och förändras, säger Sara Borgström.

Genom forskningen har det också blivit tydligt att samverkan och stöd från kommunen är viktigt för initiativens överlevnad.

– Det som behövs är partnerskap och ibland oheliga allianser mellan aktiva eldsjälar, kommun och företag. Men det kan vara en ganska plågsam process. Vi har som en del av forskningsprojektet arbetat med konstnärer och jag är övertygad om att deras kompetens kan vara en nyckel för att låsa upp svåra processer kring svåra frågor.

Sara Borgström tar exemplet då en stadsodling under lång tid kämpat för att få mark att odla på. När det till slut gått så långt att kommunen ville skriva ett brukaravtal var det ingen i gruppen som ville skriva under.

– De vill ju bara odla och inte ha något administrativt ansvar.

I exemplet ovan löste det sig i slutändan, men Sara Borgström menar att det är en stor utmaning för kommunerna att ta tillvara det lokala engagemanget trots att det inte har samma struktur som det traditionella föreningslivet.

För lokala omställningsinitiativ kan det vara svårt att nå fram genom myndighetsbyråkratin. Och om det finns en modig tjänsteman som vågar satsa kan samarbetet helt gå i stöpet om den personen försvinner.

– Genom vår forskning vill vi tydliggöra det hållbarhetsarbete som lokala initiativ utför så att kommunerna och de regionala myndigheterna vågar stödja och satsa.på dem.

Oftast saknas kompetensen eller kapaciteten att ta tillvara det lokala engagemanget, menar Sara Borgström. Även fast initiativen många gånger uppfyller de mål om till exempel integration, genusmedvetenhet och miljö som alla kommuner ska uppfylla.

– När jag hör att Stadsodling Stockholm som länge kämpat i motvind helt plötsligt blir inbjudna till Sundbybergs stad för att hjälpa till att ta fram en kommunal strategi om urban odling då blir jag glad, säger Sara Borgström.

Hon lyfter också fram Södertälje kommuns arbete med ekologisk mat, som ett gott exempel på hur kommun och lokala initiativ samverkar. Ett annat exempel är Miljöverkstan Flaten som arbetar med respekt – för sig själv, för varandra och för naturen med utgångspunkt i Flatens naturreservat. De vill återknyta barn och unga till närnaturen och genom det skapa förutsättningar för hållbar utveckling. Initiativet har bland annat stöd från Allmänna arvsfonden och Skarpnäcks stadsdelsförvaltning och är nu en del av Stockholms stads pilotprojekt som undersöker hur skyddade naturområden kan bli mer tillgängliga och förvaltas hållbart. Även vissa Norrortskommuners samarbete med föreningslivet om de så kallade gröna kilarna är ett lyckat exempel som nu sprids i regionen, menar Sara Borgström.

– I de lyckosamma fallen arbetar man tillsammans för det gemensamma bästa.

Från att forskningsprojektet Arts identifierat svårigheter för lokal omställning att få regionalt genomslag är det nu dags att se vad som kan vara relevanta milstolpar och aktiviteter längs vägen framåt.

– Vi har varit i gnällfasen, men har nu gått över till att formulera konkreta aktiviteter för att vi ska kunna ta klivet och få ett mer genomgripande hållbarhetsarbete i regionen.

Slutresultatet blir en färdplan som ska kunna hjälpa kommuner, regionala myndigheter och lokala initiativ att tillsammans bli starkare.

Än så länge har inte strategierna formulerats färdigt, men under en workshop i mars påbörjades arbetet med inbjudna från olika samhällssektorer och nivåer.

– Forskningen har egentligen en rätt tillbakadragen roll här eftersom det viktigaste är att det blir relevant för dem som faktiskt är berörda.

Några idéer som har diskuterats är vikten av studiebesök för att de lokala initiativen ska bli synliga och tydliga för beslutsfattarna. En annan är så kallade frirum i stadslandskapet där det skulle vara möjligt att skapa utan att vara styrd av de vanliga bestämmelserna.

– Det skulle vara en yta där det var möjligt att tillfälligt släppa på olika regler, som till exempel bygglov.

Ett frirum skulle också kunna leda till att fler människor möttes. För hur de olika initiativen ska nå ut till en bredare befolkning är en stor utmaning.

En annan strategi som ska formuleras är hur det går att skapa långsiktig finansiering. Samt hur kommunikationen mellan olika lokala initiativ, lokala och regionala myndigheter kan bli smidig.

– Överallt i dag pratas det om samverkan mellan olika aktörer, men det gäller att det inte bara blir ord utan att det faktiskt är någonting som händer. Detta är en utmaning som i allt hållbarhetsarbete över hela världen.

Fakta: 

Arts – Accelerating and rescaling transitions to sustainability

Ett treårigt EU-projekt (FP7) som studerar omställning i Brighton, Storbritannien, Budapest, Ungern, Dresden, Tyskland, Genk, Belgien och Stockholm, Sverige.

Läs mer på www.acceleratingtransitions.eu

Rekommenderade artiklar

© 2018 Landets Fria