Genusforskare följer i svenska priderörelsens spår | Landets Fria
  • Kravallerna som uppstod efter polisens trakasserier av hbtq-personer på Stonewall inn i New York 1969 är upprinnelsen till pride.
Landets Fria

Genusforskare följer i svenska priderörelsens spår

Antalet pride-arrangemang har exploderat runt om i Sverige på senare år. Vilka avtryck pride gör på en ort och dess betydelse för hbtq-personerna som bor där försöker genusvetaren Anna Olovsdotter Lööv fånga i sin senaste forskning.

Under hösten 2015 besökte hon två pridefestivaler i Sverige inom forskningsstudien Pride against prejudice? Everyday experiences of Pride events in rural Sweden.

– Jag ville försöka greppa vad det gjorde med orten, vilka som deltog, vilka aktiviteter som ordnas, hur det berättas om det i lokala medier och hur arrangörerna själva beskriver syftet, säger Anna Olovsdotter Lööv, genusforskare och vikarierande lektor vid Linnéuniversitetet i Småland.

Genom deltagande observationer och intervjuer med arrangörer och volontärer på två olika orters pride har hon försökt teckna en bild av vad pride egentligen innebär.

– En slutsats är att pride inte alltid är något som har särskilt mycket med hbtq-rörelsen att göra.

På en av orterna, som ordnade pride för första gången, hade inte arrangemanget några föreläsningar som handlade specifikt om homo- eller bisexuellas liv, och endast en fokuserade på transpersoner. Istället bestod programmet av ämnen som social utsatthet, våld i nära relationer och funktionalitet.

Anna Olovsdotter Lööv tycker att det visar att pride kan vara ett brett evenemang. I intervjuerna framkom att arrangörerna ville att pride skulle ge utbildning och upplysning till besökarna.

– Som jag ser det användes pride på den orten som ett forum för att diskutera frågor det inte gick att tala om i andra sammanhang. Det var spännande att se.

– Men jag kände mig rätt ensam där. Min upplevelse var att jag var den enda flatan som var där och det var lite märkligt när det var just pride. En risk är att kopplingen till hbtq-rörelsen går förlorad.

Ett tema som flera tog upp i intervjuerna var också avfolkningen av orten.

– Det märktes att det var en mycket central fråga och jag fick ta del av många reflektioner kring det.

Den andra pride som besöktes under hösten hade arrangerats även tidigare år. Där fanns inte samma avsaknad av hbtq-frågor.

– Den var väldigt bred och tog upp olika ämnen, men genus och sexualitet fanns hela tiden med.

Frågan om vilka effekter som ett pride-arrangemang ger för en ort är svår att svara på, menar Anna Olovsdotter Lööv. Under våren ska hon besöka ytterligare två orter. Tidigare forskning visar att pride ibland används som en del av marknadsföringen för att visa att en stad är modern och öppen.

– Det ger en dubbel känsla att hbtq-personer kan generera en bild av en modern ort, för som vissa aktivister har påpekat är det ofta en viss typ av hbtq-person som den ökade acceptansen gynnar. Det är de glada och välanpassade som har relativt bra med pengar.

Fakta: 

Prides historia

Priderörelsens startskott var Stonewallkravallerna i New York 1969. När polisen gjorde ett våldsamt polisingripande mot baren Stonewall inn i Greenwich village där drag queens, transpersoner och andra queera hade en sällsynt fristad utbröt våldsamma protester. Det ledde fram till organisering för hbtq-personers rättigheter. På dagen ett år efter Stonewall gick prideparader genom New York, Los Angeles, San Francisco och Chicago. I Sverige hölls en första pride i Örebro 1971.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2017 Landets Fria