Rekoringar och kvinnoförbund ställer om i Finland | Landets Fria
  • Paret Tove och Gunnar Bornemann har äppelmusteri och planerar också snart att öppna mikrobryggeri. Här säljer de sina varor genom rekoringen i Pargas.
  • Johanna Fredenberg lockades av att omställningsrörelsen tar upp problemen med dagens system ur alla aspekter och erbjuder positiva lösningar.
  • Första rekoträffen i Pargas hölls våren 2015. ”Vi var inte så många till en början, numera köar man nästan till alla bakluckor och vi borde hitta ett större torg”, säger Johanna Fredenberg. Foto: Helena Särkijärvi
  • Stadsdelen gamla Malmen i Pargas har en invånarförening som äger några får. Fåren får beta på stadens mark i utkanten av stan och ullen spinns till garn och säljs.
  • Ett av Marthaförbundets många hållbarhetsinitiativ är en kampanj mot matsvinn.
  • Pargas har cirka 12 000 invånare, varav 1 360 är med i rekoringen på Facebook.
  • I dag finns nästan 100 rekoringar runt om i Finland med över 90 000 medlemmar totalt.
  • I februari besökte Jan Forsmark, koordinator för Omställning Sverige på Hela Sverige ska leva, Pargas och andra orter i Finland.
Landets Fria

Rekoringar och kvinnoförbund ställer om i Finland

Det finns ingen nationell omställningsrörelse i Finland men allt fler finländare engagerar sig praktiskt i omställningsfrågor. Det märks inte minst på det stora intresset för Marthaförbundets hållbara husmorsknep, loppisinitiativet Städdagen och explosionen av så kallade rekoringar där producenter och konsumenter möts.

Redan 2009–2010 försökte omställaren Jupiter Cormier att dra igång en finsk omställningsrörelse genom att turnera runt om i landet. Men kanske var Finland inte riktigt redo.

Några år senare startade i alla fall Finlands första och hittills enda registrerade omställningsinitiativ genom den nationella föreningen Natur och miljös lokala grupp på Åland. I höstas anordnade de landets första Launchutbildning, en kurs som tagits fram av det internationella omställningsnätverket Transition network.

Ungefär samtidigt upptäckte Johanna Fredenberg omställningsrörelsen. Hon är biolog i grunden, bor på en delvis självhushållande gård och arbetar med fortbildning på Åbo akademi, Finlands enda svenskspråkiga universitet.

– Jag snubblade över omställningsrörelsen och hittade något som tar upp alla aspekter av problemet med att vårt ekonomiska system inte fungerar. Någon säger ”så här illa är det” och har väldigt positiva lösningar på det. Det är sällan som man hittar ett helt paket som man kan skriva under på men jag tycker att jag kan gå med på allt inom omställning.

2014 bjöd hon in det svenska Omställningsnätverkets koordinator på Hela Sverige ska leva, Jan Forsmark, att föreläsa i Åbo. Under sin resa talade han även i Helsingfors och Pargas och träffade bland annat representanter för Finlands motsvarighet till Hela Sverige ska leva.

Efter Jan Forsmarks besök var Johanna Fredenberg med och startade Omställning Pargas, en lokalförening som bland annat medverkat till att kursarrangören Medborgarinstitutet i vår erbjuder en utbildning i ekologisk odling för husbehov för första gången.

De flesta finska initiativen för ett hållbart och resilient samhälle sker dock inte under omställningsrörelsens flagg. Ett exempel är det så kallade Marthaförbundet, som grundades 1899 och enbart riktar sig till kvinnor.

– De är en aktör som helt och håller ägnar sig åt omställning och som hörs mycket i samhället och i medierna, säger Johanna Fredenberg.

Marthaförbundets huvuduppgift är att sprida kunskap kring ämnen som återvinning, konservering av mat, reparationer, kemikaliefria hem, kompostering, att äta efter säsong och att sy själv.

– Under en period var det tantigt men det har gått igenom en renässsans under de senste tio åren ungefär. Många unga tjejer är Marthor i dag.

Ett annat exempel är den så kallade Städdagen som drogs igång av föreningen Yhteismaa i Helsingfors våren 2012. En lördag i maj städar numera invånare runt om i Finland ut saker som de inte behöver längre. Sedan säljer de dem hemma eller på en gemensam samlingspunkt, där det blir ett stort loppis. Det är fritt fram för privatpersoner, organisationer och företag att ordna loppisar så länge de följer några enkla regler som att hålla ordning och inte sälja nya varor.

Föreningens senaste initiativ Nappi naapuri lanserades vid årsskiftet. Genom den sociala tjänsten kan privatpersoner exempelvis hitta en barnvakt, låna en borr eller söka någon att ta kvällspromenader med.

Andra aktiva finska grupper är exempelvis Jakobstad för hållbar utveckling, gruppen TasausKohtuusPaja (jämn fördelning och måttfullhet) som ordnar evenemang med tydlig omställningsprofil sedan 2010 och inte minst permakulturrörelsen i sydvästra Finland.

– Där finns ett intresse av att arbeta med omställningsfrågorna men vi har inte kommit fram till något konkret samarbete ännu, säger Johanna Fredenberg.

Det främsta exemplet på finländarnas intresse för hållbara lösningar är förmodligen de så kallade rekoringarna. De drogs igång av lantbrukaren Thomas Snellman för omkring tre år sedan med inspiration från Frankrike. I dag finns nästan 100 rekoringar runt om i landet med över 90 000 medlemmar totalt. I Pargas, där det bor omkring 12 000 personer, är 1 360 av dem med i den lokala ringen.

Rekoringarna fungerar ungefär som den svenska Facebookgruppen Lokal andelsmat som LFT skrev om i nummer 47 2015. Varje ring kommunicerar via en grupp på Facebook där lokala, etiska, småskaliga livsmedelsproducenter ska godkännas av en administratör. Sedan kan de presentera sina aktuella varor och priser, exempelvis grönsaker, kött, ägg eller bröd. Konsumenterna gör sina beställningar i Facebookgruppen och sedan möts alla köpare och säljare på en förutbestämd tid och plats för att slutföra köpen. I Pargas sker utskänkningstillfällena varannan vecka och utformas som en bakluckeloppis som är över på mindre än en timme.

– Det blir en skön känsla. Man är glad åtminstone resten av kvällen. Det är guld värt att få prata med producenterna som har odlat grönsakerna och klappat på djuren. För att inte tala om kvaliteten.

Johanna Fredenberg ser flera skäl till att rekoringarna har blivit så populära just i Finland, där livsmedelssektorn helt domineras av tre stora matbutikskedjor.

– Man vill gärna köpa mat nära ifrån, av mindre producenter och undvika allt som kan kallas fabriker. Det finns ingen central organisation runt det här och det är en styrka. Det är en riktig framgångssaga som jag tror har haft stor betydelse för små producenter.

Dock finns en oro att verksamheten ska växa sig för stor och därmed bli föremål för myndigheternas granskning.

Hur omställningsrörelsen i Finland kommer att utvecklas framöver är en öppen fråga, men Johanna Fredenberg upplever i alla fall att fler samarbeten är på gång. Kanske kan det bli ett nätverk där organisationer inom miljö och permakultur går samman.

– Jag har velat tro att det skulle kunna bli en omställningsrörelse här, men jag tror att det skulle behövas anställda som kan informera och koordinera som i Sverige för att få det att spridas mer.

Johanna Fredenberg tycker dock att det har hänt mycket med medvetenheten bland finländare bara de senaste två åren.

– Allt fler vanliga människor påverkas av klimatförändringarna och ser att folk inte blir lyckligare för att vi har allt som vi har. Jag tror att allt fler börjar att vakna till att det är dags för förändring, och kanske får omställningsrörelsen en skjuts av det.

Fakta: 

Läs mer

www.natur.ax

www.siivouspaiva.com/sv/info/staddagen-abc

www.martha.fi/sv/start

www.tasauskohtuuspaja.net

Både Jakobstad för hållbar utveckling och Omställning Pargas finns på Facebook.

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

Nya svenskar lär sig ekobygge

I projektet Ekobygg för integration lär sig deltagarna inte bara svenska. Målet är också att skapa jobb inom hållbart byggande.

© 2016 Landets Fria