Mindre kött vore bra för Östersjön | Landets Fria
  • Trots att reningsgraden är hög för både kväve och fosfor är reningsverket en betydande föroreningskälla enligt Havsmiljöinstitutet.
  • Enligt Jordbruksverkets statistik över livsmedelskonsumtionens utveckling ökar köttkonsumtionen fortfarande i Sverige.
  • Vi äter betydligt mer animaliskt protein än vad vi behöver och den konsumtionen bidrar till ökad algblomning, döda havsbottnar och andra störningar i havets ekosystem, skriver Havsmiljöinstitutet.
Landets Fria

Mindre kött vore bra för Östersjön

De senaste 50 åren har köttkonsumtionen i vårt samhälle ökat radikalt. Och vår konsumtion av animaliska livsmedel är en av flera faktorer som leder till övergödning av havet. Fler aktörer än jordbruket som myndigheter, politiker och konsumenter bör ändra beteende och ta större ansvar i frågan. Det menar forskare vid Havsmiljöinstitutet i en ny rapport.

I rapporten Samhällsfenomen och åtgärder mot övergödning av havsmiljön beskriver forskare vid Havsmiljöinstitutet 17 olika samhällsfenomen som påverkar övergödning av havet.

– Vad vi gör i stort i rapporten är att vi kollar på hur systemet mellan samhället och ekosystemet ser ut och hur näringsämnen som fosfor och kväve, som bidrar till övergödning av havet, flödar genom samhället, säger Eva-Lotta Sundblad, vetenskaplig koordinator, miljöpsykolog och en av de fyra författarna.

Fyra av dessa fenomen presenteras mer ingående varav stort intag av animaliskt protein är ett. Livsmedel som kött, fisk och mejeriprodukter innehåller mycket kväve och fosfor och via urin och avföring hamnar dessa ämnen slutligen i havet. Utsläppen orsakas även av odling av djurfoder, över 70 procent av Sveriges jordbruksmark utnyttjas för foderproduktion, och hantering av gödsel. I Sverige har konsumtionen av animaliska livsmedel ökat väsentligt sedan 1970- talet, vilket även har resulterat i större mängder kväve och fosfor som släpps ut. Och Eva-Lotta Sundblad tror att många konsumenter kanske inte känner till kopplingen mellan köttätande och övergödning av havet.

– Vi menar inte att köttkonsumtionen är den enda boven utan en av flera faktorer som påverkar övergödningen. Men vi tycker att det är viktigt att visa hur allt hänger ihop.

När näringsämnena väl når havet har de passerat via en rad olika aktörer i samhället.

– Jordbrukets roll har länge betonats i det här sammanhanget. Vad vi vill belysa är att det finns andra aktörer som även de påverkar övergödning av havet. Stora förändringar kräver att många aktörer gör förändringar. I dag finns det många aktörer i samhället som inte är med i dialogen, åtgärdsprogrammen eller förslagen som rör att minska utsläppen till havet, säger Eva-Lotta Sundblad.

Konsumenter är en sådan aktör som forskarna menar har ett ansvar. Men Eva-Lotta Sundblad säger att även om en enskild person kan påverka själv så blir förändringen i stort inte tillräcklig om inte många konsumenter börjar gå åt samma håll och om det inte finns ett system som gynnar en sådan förändring. Därför belyser forskarna att exempelvis marknads- och handelsaktörer bör vara med i dialogen om övergödning av havet då de har en möjlighet att skapa nya förutsättningar för den enskilda konsumtionen.

Och när det gäller att rikta åtgärder mot andra aktörer än enbart jordbruket anser forskarna att ansvariga myndigheter och politiker har ett ansvar.

Organisationen Svensk mat- och miljöorganisation som arbetar för en hållbar livsmedelsproduktion hävdar att köttkonsumtion inte lyfts lika ofta i politiska sammanhang som andra faktorer som påverkar klimatet.

– Vi startade vår verksamhet just på grund av att matens miljöpåverkan, där kött och andra animaliska produkter är de stora bovarna, inte uppmärksammades alls av de stora miljöorganisationerna. Så sent som 2008 var det bara en handfull politiker i riksdagen som överhuvudtaget hade hört att köttet är ett miljöproblem, säger Per-Anders Jande på Svensk mat- och miljöinformation.

Konkreta förslag som presenteras i rapporten är bland annat ökad information och en särskild köttskatt.

– Det är lika dumt som skatt på godis. Folk äter kött för att det är gott och för att det är bra och näringsrik mat. Det finns betydligt större bovar i samhället än köttätare. Om det är reningen här i Sverige som är problemet får vi väl satsa på bättre kommunala reningsverk, säger Jan Forssell, ordförande Sveriges nötköttsproducenter, till DN.

Per-Anders Jande håller inte med.

– En sådan åtgärd skulle ha en stor effekt, vilket behövs. Priser är sannolikt det mest effektiva sättet att snabbt ändra konsumtionsvanor. Det skulle också ge intäkter för att stötta en hållbar omställning av lantbruket och göra det billigare för konsumenterna att köpa hållbara vegetabiliska livsmedel.

Men regeringen har inga planer på att införa någon köttskatt.

– En köttskatt skulle kunna påverka den svenska produktionen negativt. Orsakssambanden från kött till miljöpåverkan är komplicerade och i Sverige bidrar köttproduktionen till många positiva värden, exempelvis ett rikt odlingslandskap och biologisk mångfald, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht via mail.

Eva-Lotta Sundblad menar att vi inte kan ha ett samhälle som bygger på att vi kan göra vad som helst för att vi i slutet tänker att vi kan rena bort sådant som är dåligt.

­– Givetvis är det väldigt bra med reningsverk, men vi vet också att allting inte går att rena bort. I genomsnitt renas 95 procent av allt fosfor men bara 60 procent av kvävet. Utöver det finns det massor av miljögifter som inte alls renas. Det filter som ligger i slutet av flödet innan ämnen åker ut i vattnet tar bort en del, men inte allt.

Därför menar forskarna att det behövs åtgärder och metoder som angriper problemet längre upp och tidigare i flödet som på så sätt kan påverka mängden utsläpp redan från början och inte precis innan ämnena når ut i vattnet.

Och Per-Anders Jande håller med om att en förändring behövs.

– Det är angeläget att vi minskar köttkonsumtionen snabbt. Nu när de flesta är medvetna om köttets miljöproblem finns det underlag för politikerna att agera.

Fakta: 

Övergödning

Övergödning av havet är ett globalt problem som beror på utsläpp av näringsämnena kväve och fosfor. Utsläppen leder till ökade växtplanktonmängder, algblomningar och syrebrist i djupvattnet vilket leder till att stora områden ödeläggs på bottendjur och fiskar försvinner.

Källa: Havsmiljöinstitutet

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2016 Landets Fria