Sametingspolitiker vill samarbeta för glesbygden | Landets Fria
  • Josefina Skerk har gott hopp om att samiska rättigheter ska ta mer plats på agendan – bland annat genom samarbete med andra som verkar för ett levande Norrland.
Landets Fria

Sametingspolitiker vill samarbeta för glesbygden

Ett hållbart och livskraftigt samhälle i norr är ett av ämnena i fokus under Socialistiskt forum Umeå. Sametingspolitikern Josefina Skerk hoppas stärka samarbetet mellan dem som på olika sätt kämpar för Norrland.

Landsbygdsvisionen – att läka ett splittrat Sverige är det samtal som hittills har flest anmälningar på Facebook av alla evenemang under Socialistiskt forum Umeå den 26 september. Diskussionen ska knyta ihop frågor som nedskärningar i glesbygden, gruvboomens nedgång, samiska rättigheter, mjölkkrisen och klyftan mellan nord och syd, stad och land.

Josefina Skerk, vice ordförande i Sametingets styrelse, är en av paneldeltagarna och hon ser många paralleller mellan samiska rättigheter och andra glesbygdsfrågor.

– En stor del av den samiska kampen utgår ifrån att vi har levt här i tusentals år och vill fortsätta att göra det, men att vi ser att det inte kommer att gå med den nuvarande politiken. Det är kortsiktiga lösningar som inte är hållbara över flera generationer utan bara till nästa val.

I dag tycker hon att det samiska samarbetet med miljörörelsen har kommit långt. Däremot finns mycket kvar att göra när det gäller gemensamt arbete med andra organisationer kring glesbygdsfrågor. Det största hindret är bristande vilja och kunskap, tror hon.

– Det finns mycket fördomar om samer så det behövs en diskussion mellan grupperna för att förstå varandra innan samarbetet kan ta fart. Vi diskuterar redan med riksdagspolitiker från Sápmi och de är generellt de minst samevänliga, men det betyder att det är där den största utvecklingspotentialen finns. Jag tror att det är just inom de här frågorna som vi kan hitta varandra.

Josefina Skerks vision är ett levande och hållbart samhälle i norra Sverige. Hon vill också se ett Norrland där det samiska får ta mycket större plats.

– Det räcker att fara över gränsen till Kautokeino för att få en chock. Det är sådan skillnad i hur den samiska vardagen får ta plats där. Och jag vill se ett samhälle där människor vill bo och leva, tillsammans med naturen. Människans närvaro behöver inte betyda utarmning.

En av frågorna som tas upp under paneldiskussionen är om det är möjligt att bygga ett hållbart och livskraftigt samhälle i norr. För Josefina Skerk är svaret ett självklart ja, men hon menar att det krävs en politisk vilja som hittills inte varit tillräcklig.

– Istället svälter man ut samhällena i norr så att de måste ta idioterbjudanden från sådana som gruvbolagen. Det slår ut livsunderlaget för oss som bor i norr, och för de fantastiska resurserna som finns här.

Det viktigaste för att stärka norra Sverige är en mer rättvis fördelning av resurserna, menar Josefina Skerk. Med det menar hon att en större del av intäkterna från området också ska stanna i bygden. I dag menar hon att det främst är de redan resursstarka som gynnas.

– Och satsa mer på skolan, turismen och småföretagande, nya industrier istället för gårdagens storindustrier som vi förtvivlat klamrar oss fast vid. Det finns behov av nytänk och mod.

Hon säger att det finns många goda exempel från andra länder på lösningar för liknande typer av områden, men att det krävs en annan syn på norra Sverige.

– I dag ses vi som en bidragsberoende utsugarregion. Den koloniala bilden är att man kan plocka råvaror från norr för att göra livet bättre i städerna.

Men Josefina Skerk tycker att utvecklingen går åt rätt håll.

– Jag är positiv till den nya regeringen. Mycket behöver göras, men tonarterna och de initiativ som tas är väldigt bra. Det finns ett intresse av att lyssna på oss som skiljer sig markant från de tidigare åtta åren.

Det engagemang som svenskarna har visat i flyktingfrågan den senaste tiden ger också hopp även för klimatfrågan – och för Sápmi, tycker hon. Nu hoppas hon att det inte blir tillfälligt, utan håller i sig.

– Den medmänsklighet som Sverige har visat tyder på att vi förstår att vi inte kan fortsätta som vi gör med den extremt destruktiva tillvaro vi befinner oss i, samt vikten av att ta ansvar för mer än sin egen tomt.

Vilken koppling ser du mellan det engagemanget och Norrlands framtid?

– Det handlar om demokrati och mänskliga rättigheter, om vår vilja att ta hänsyn till varandra och ge varandra plats. Det visar på en förmåga att förstå att hänsyn till varandra inte innebär att man förlorar, utan att vi vinner som människor och som samhälle.

De andra paneldeltagarna är Åse Classon, ordförande för Hela Sverige ska leva, Bo Berge, expert på regionala processer, och Arne Müller, författare till Norrlandsparadoxen oc h Smutsiga miljarder: den svenska gruvboomens baksida.

Fakta: 

Mer på Socialistiskt forum

Kvinnan tillbaka till spisen – och bögen tillbaka till garderoben – stiftelsen Expo

Är politik för full sysselsättning möjlig? – fackliga idéinstitutet Katalys

Är Amnesty på villovägar? – Umeå S-klubb

Trettio karensdagar är absurt, men verklighet – om dagens situation för sjuka studenter – S-studenterna Umeå

Den svenska modellens gränser – migration och arbete i en globaliserad värld

Vem står för krigshotet i Sverige?

Solidaritet i vardagen – Svensk Socialpolitisk förening

Västsaharas naturresurser – en tillgång eller en förbannelse? – Emmaus

Bit inte ihop! Sätt gränser på jobbet (se bild till vänster)

Kvinnliga politiker i Umeå. En historisk vandring i kvinnornas spår – Kulturföreningen Pilgatan

Den svenska välfärdsstaten och ”de andra”: ett samtal om välfärdsstatens gränser och hur de påverkar debatten om EU-migranter – tidskriften Fronesis

Är gruvor och vindkraft räddning för eller utarmning av Norrlands inland? – Vänsterpartiet Umeå

Ojämlikhetens uppsving och fackliga motstrategier: Kvinnors arbete i en nyliberal kontext

Socialistiskt forum Umeå hålls på Ersboda folkets hus kl 10–17.30 i ett samarbete med ABF.

Fler programpunkter samt information finns på Facebook och www.umeasocialistisktforum.se.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2016 Landets Fria