Glesbygd vill ha ersättning för naturresurser | Landets Fria
  • Både vindkraft och skog är resurser som borde ge större inkomster till bygden där de finns, menar organisationerna bakom rapporten.
  • Hela Sverige ska leva kräver att mineralavgiften höjs till 10 procent. I dag är den en halv promille.
  • Organisationerna vill att mineralavgiften ska höjas och komma berörda bygder tillgodo.
Landets Fria

Glesbygd vill ha ersättning för naturresurser

Det mest rättvisa är om skatter från vatten- och vindkraft, gruvor och skog går till till områdena där de finns. Det är kontentan i en ny rapport som visar att liknande modeller finns i många jämförbara länder – men inte i Sverige.

Att i alla fall en del av förtjänsten från vattenkraften ska gå till kommunen där den finns är en fråga som har drivits i Sverige i ungefär 100 år. Men med den nya rapporten från organisationerna Hela Sverige ska leva, Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och Inlandskommunerna är förhoppningen att diskussionen ska ta ny fart.

– Jag tycker att det finns mer anledning att vara optimistisk än på 20 år. Det gäller att inte ge upp nu utan att mata på.

Det säger Staffan Bond, sekreterare för Inlandskommunerna och nyligen pensionerad verksamhetschef på Hela Sverige ska leva.

Förslagen i rapporten går ut på att skatterna på vattenkraft, vindkraft, mineralutvinning och skog förändras så att mer pengar går till berörda bygder, se faktaruta. I dag går det mesta av skatterna på naturresurser till staten.

Argumenten för den här typen av förslag är många.

– Det handlar om landsbygdsutveckling och rättvisa, att man ska få större nytta av de resurser som omger en på landsbygden, säger Staffan Bond.

Flera faktorer gör att det är rimligt att just naturresurser behandlas på det här sättet, menar han.

– Utnyttjandet av de här naturresurserna innebär en påverkan på miljön där folk bor. Det är ett slags intrång som sätter väldigt djupa spår som ofta är irreparabla. Det begränsar möjligheterna till andra former av utveckling.

Allt från jordbruk till turism kan försvåras eller stoppas av kraftverk, storskaligt skogsbruk eller gruvdrift. Visserligen kan dessa näringar samtidigt innebära arbetstillfällen lokalt. Men den effekten är inte så stor i dag som den var förr.

– Den positiva effekten är väldigt begränsad i dag och blir allt mindre i takt med automatisering. Arbetet styrs allt mer från olika centra och inte på plats.

Ett vanligt motargument mot återbäring från naturresurser till berörd bygd är att frågan redan är löst i och med det kommunala skatteutjämningssystemet. Men det systemet gäller något helt annat, påpekar Staffan Bond. I dag får kommuner ett statligt bidrag om de har höga utgifter på grund av till exempel en hög medelålder bland befolkningen eller många skolor på glesbygden. Tanken är att kommunerna ska kunna ha liknande skattesatser oavsett om de har höga eller låga kostnader för sin befolkning, och får in mycket eller lite skatt, jämfört med andra kommuner.

– Skatteutjämningen är mer individinriktad och kopplad till den befintliga befolkningen. Den handlar om välfärd i annan mening.

Han menar att det finns en myt om att glesbygdskommunerna är vinnarna och storstadskommunerna förlorarna på dagens skatteutjämningssystem, men att det inte stämmer.

– Det finns en betydande skillnad mellan skattesatsen i lands- och glesbygdskommuner och i Stockholmskommunerna. Pengarna från de rika kommunerna i Stockholms län går främst till förorterna, Göteborg och Malmö, inte till Norrland. Om fastighetsskatten på vattenkraft överförs till främst skogslänen skulle skattetrycket kunna bli mer likvärdigt och utjämnas i hela landet.

Många har också bilden av att lösningarna inte fungerar i praktiken. Men i länder som Norge, Finland och Kanada fördelas skattemedel på liknande sätt (se faktaruta).

– Det här är ingenting konstigt eller apart – snarare är det vi i Sverige som skiljer ut oss. Och det var bättre förr, det har gått åt fel håll. Vi har haft kommunal fastighetsskatt på vattenkraften och jordbruksfastigheter.

Varför får de här kraven på återbäring till bygden inte gehör?

– Vi har haft en politik i Sverige som gått i solidaritetens tecken för att fördela resurser rättvist. Men nu har de flesta partier släppt en mer traditionell fördelningspolitik och pratar mer om entreprenörskap och ”gör-det-själv”. Då måste man ge utrymme för att utnyttja de resurser som finns att tillgå, och på landsbygden är det i hög grad naturresurser.

Han menar att samtidigt som politiken har förändrats, har förutsättningarna för lands- och glesbygdskommuner att anpassa sig till den inte ändrats. Eftersom de inte själva får nytta av de resurser som omger dem förlorar de på den nya politiken.

Han tror också att det handlar om att Sverige är ett ganska centralstyrt land och att det inte finns samma allmänna känsla för och politiska intresse av att hålla territoriet befolkat som i många andra länder, exempelvis Norge.

– Vi har hyfsat starka kommuner men svagare regioner än många andra länder. Både den ekonomiska och den politiska makten koncentreras allt mer till Stockholm och företrädarna från resten av Sverige minskar i antal och inflytande. På så vis försvagas röster som tycker att det ska vara rättvist över landet.

Motionärer från nästan samtliga partier har genom åren velat införa någon form av återbäring från inte minst vattenkraften, men inte fått gehör. Men ingen av riksdagspartierna driver i dag frågan om en kommunal skatt på vattenkraft.

– Det är där de stora pengarna finns. Det är angeläget att äntligen försöka att få ett genombrott. Intressant är att kraftbolagen, främst Fortum, förespråkar en kommunalisering/regionalisering av fastighetsskatten på vattenkraft. Men inte många partier tar upp de här idéerna och driver dem på ett tungt sätt.

Staffan Bond tror dock att tiden kanske snart är mogen för en ändring.

– Det finns större intresse i dag, absolut. Kanske beror det på ett ökat engagemang för landsbygdsfrågor medialt och i politiken.

Han nämner Feministiskt initiativs nya landsbygdspolitik och Moderaternas arbetsgrupp Hela Sverige som exempel.

– Det kan vara läpparnas bekännelse, men är ändå ett tecken på att landsbygden får mer uppmärksamhet än tidigare.

Och det är på tiden, menar han.

– Framför allt små kommuner i inlandet har haft problem under lång tid. Det krävs mer strukturella politiska grepp som det här för att vända utvecklingen och ge tydliga politiska signaler om också inlandets utveckling. Det är bråttom!

Rapporten Återföring till bygden av naturresursers värden kan laddas ner från www.bildmening.se.

Fakta: 

Kraven i rapporten

Hela Sverige ska leva ställer som politiska krav:

kommunal fastighetsskatt på vattenkraftverk

kommunal fastighetsskatt på vindkraftverk

höjd bygdepeng från vindkraft, på minst 0,5 procent av produktionsvärdet om kraftverket ligger på privatägd mark, och 1 procent om det ligger på bolagsägd mark

höjd mineralavgift på gruvdrift till 10 procent av produktionsvärdet, som kommer berörda bygder tillgodo.

I dag är den statliga fastighetsskatten på vattenkraftverk 2,8 procent, motsvarande 5,4 miljarder kronor, och på vindkraftverk 0,2 procent.

Berörda bygder och kommuner får så kallade bygdemedel för intrång i samband med vattenkraftverk på totalt 120 miljoner kronor.

Sveriges vattenkraftskommuner föreslår en ny modell för skatten på vattenkraftverk, så att samtliga kommuner i landets sju nordligaste län få dela på pengarna – även de som inte har vattenkraftverk.

Bygdepeng innebär att en del av vindkraftens bruttointäkter går till närområdet. Detta är vanligt i dag men oftast ligger utdelningen runt 0,2–0,3 procent. Samtidigt får markägaren 4 procent av produktionsvärdet.

När det gäller skogen är ett alternativ att återinföra en kommunal beskattning på jordbruksfastigheter.

Dagens mineralavgift i Sverige är 0,0005 procent av malmvärdet till staten och 0,0015 till markägaren.

Källa: Återföring till bygden av naturresursers värden, SVT

Lösningar i andra länder

Fastighetsskatten på vattenkraftsverk är kommunal i Danmark, Finland, Island, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Österrike och USA. I många länder är skatten både kommunal och statlig.

I länder som Tyskland, Spanien, Norge och Skottland ligger ersättningen från vindkraft till lokalsamhället betydligt högre än i Sverige.

Källa: Återföring till bygden av naturresursers värden

Så säger partierna

CENTERPARTIET:

Kommunal fastighetsskatt på vattenkraftverk

Centerpartiet är för att utreda hur ett antal skattebaser ska kunna regionaliseras. Fastighetsskatten på elproducerande fastigheter skulle kunna vara en skatt som lämpar sig att regionalisera, för att se till att de berörda kommunerna och regionerna får behålla mer av det värde som skapas där. Det skulle också innebära att fler kommuner ges incitament att upplåta mark åt viktig produktion. Frågan om vilka skattebaser som bör regionaliseras, och hur en sådan regionalisering kan gå till, är dock inte lätt. Det behövs därför först göras en grundlig utredning för att belysa hur skattebaser ska kunna regionaliseras på bästa sätt.

Kommunal fastighetsskatt på vindkraftverk

Se ovan.

Bygdepeng från vindkraft

Det är idag inte ovanligt att vindkraftsbolag använder avtal om bygdepeng för att skapa bra relationer med personer som berörs av ett vinkraftsbygge. Centerpartiet vill dock inte på nationell nivå i detalj reglera hur denna typ av avtal ska se ut. Förutsättningarna för vindkraftsutbyggnad ser olika ut i olika delar av landet, varför nationella regleringar riskerar att bli trubbiga och försvåra utbyggnaden av förnybar energi.

Höjd mineralavgift på gruvdrift

Centerpartiet är i grunden positiva till gruvnäringen, då den kan bidra till jobbskapande och driva regional utveckling och turism, något vi värnar om. När tillstånd ges till stora exploateringsprojekt, oavsett om det är gruvdrift, järnväg eller vägar, är det dock viktigt att det sker i god dialog med de näringar som påverkas. Vi vill inte höja mineralavgiften. Förbättringar inom ramen för dagens system, för att ytterligare stärka markägare och berörda regioner, ser vi dock positivt på.

FEMINISTISKT INITIATIV:

Feministiskt initiativ har en vision om ett samhälle där alla kan färdas väl genom livet. Det kräver att samhället i alla avseenden beaktar de mänskliga rättigheterna och tryggar rätten till hälsa, arbete, bostad, utbildning, social omsorg och trygghet. Dessa rättigheter ska aldrig vara villkorade av var i landet en bor. Denna grundpelare förutsätter en rättvis och rimlig fördelningspolitik.

En feministisk analys av landsbygden innebär bland annat ett synliggörande av de maktordningar som gör staden till norm och vilka konsekvenser detta får. Vi ser hur alltmer ekonomisk och politisk makt har kommit att samlas i storstäderna vilket är en utveckling som varken är önskvärd, rättvis eller långsiktigt hållbar. Fi utmanar därför den gängse bilden av en långsamt döende landsbygd och hävdar istället denna som fundamentet för vår framtid – ekonomiskt, miljömässigt, socialt, demokratiskt och politiskt.

Vad som behövs är en feministiskt grundad fördelningspolitik och maktanalys som inte enbart riktar in sig på relationerna mellan människor utan också de politiska nivåerna såsom EU, staten, regionerna och kommunerna. Det starka lokala engagemanget runtom i landet behöver också erkännas och tas tillvara. Genom att utveckla demokratiska processer kan snåriga byråkratiska förlopp avvecklas till förmån för en politik som möjliggör en levande landsbygd och ett vitalt civilsamhälle. De mänskliga rättigheterna ska uppfyllas oberoende av var du väljer att leva ditt liv.

Kommunal fastighetsskatt på vattenkraftverk

Feministiskt initiativ anser att landsbygdskommunerna ska få betalt för de naturresurser de producerar samt involveras i skötseln av resurserna. Den specifika frågan om fastighetsskatt på vattenkraftverk har vi inte tagit ställning till men ställer oss givetvis positiv till möjligheten att fastighetsskatten återbetalas till bygden. Vi bör ha i åtanke att vattenkraftverken inte är jämnt placerade i berörda älvkommuner och vissa kommuner skulle få väldigt lite eller ingen utdelning av en kommunal fastighetsskatt på vattenkraftsanläggningar. Feministiskt initiativ vill i sådana fall se över möjligheten till utveckling av modeller som säkerställer ekonomisk fördelning till alla berörda kommuner i till exempel en älvdal.

Kommunal fastighetsskatt på vindkraftverk

Feministiskt initiativ driver en fossiloberoende energipolitik som verkar för förnybara resurser och minimalt utsläpp av växthusgaser. Feministiskt initiativ vill också säkra lokalt inflytande och demokratiska tillvägagångssätt när t ex vindkraft etableras och nyttjas; lokala intressen och kunskap i allmänhet, nationella minoriteters intressen och kunskap i synnerhet ska tas tillvara. Den specifika frågan om statlig rätt att ta ut skatt av kommunala vindkraftsanläggningar har däremot inte Feministiskt initiativ tagit ställning till. Vi förespråkar dock ovanstående etableringssätt samt ekonomiska modeller där vinst av naturkraftsuttag i möjligaste mån stannar i bygden.

Bygdepeng från vindkraft

Feministiskt initiativ vill beskatta naturtillgångar och utarbeta modeller för återföring av vinster tillbaka till det område där naturtillgången utvunnits. En bygdepeng, motsvarande vattenkraftens bygdemedel, är en möjlig modell.

Höjd mineralavgift på gruvdrift

Den höjda mineralavgiften är en viktig fråga för oss. Feministiskt initiativ vill  särskilt verka för att öka den statliga mineralavgiften samt säkra att denna ökning går tillbaka till området där gruvan är etablerad. Vi har däremot inte angett något särskilt tak för mineralavgiften.

FOLKPARTIET:

Folkpartiet har inte tagit ställning till de exakta förslagen men kan konstatera att företagsbeskattning är och fortsatt ska vara statlig. Vidare ser vi generellt problem med regionaliserade skattebaser då de torde innebära en stor omfördelning till fördel för Sveriges storstäder.

MILJÖPARTIET:

Kommunal fastighetsskatt på vattenkraftverk

Miljöpartiet har länge arbetat för att höja skatten på vattenkraft. Vattenkraften är en värdefull tillgång för produktion av förnybar el. Att ha kvar en hög produktion av vattenkraft samtidigt som fastställda miljökvalitetsmål och ingångna unionsrättsliga åtaganden uppfylls, är en viktig del i arbetet med att motverka klimatförändringar. Vi vill främja ombyggnad och effektivisering av befintliga vattenkraftverk samtidigt som ökade miljökrav säkrar fiskens möjlighet till vandring.

Kommunal fastighetsskatt på vindkraftverk

Miljöpartiet har lagt förslag i riksdagen om att låta kommunerna behålla fastighetsskatten för vindkraftverk istället för att som idag gå till statskassan. Vi vill skapa större delaktighet i utbyggnaden av vindkraft för att fler ska få ta del av vinsten men också för att fler bygder ska välja att bygga vindkraft och på så sätt göra en miljöinsats. Det är i kommunerna arbetet sker med vindkraftsetablering och då blir skatteintäkten ett tack för det arbetet.

Bygdepeng från vindkraft

Miljöpartiet tycker att kommunal fastighetsskatt för vindkraft är det bästa sättet att ge en "bygdepeng". Vi vill också att närboende alltid ska ha rätt att köpa andelar i vindkraftverk som byggs där man bor.

Höjd mineralavgift på gruvdrift

Sverige har världens lägsta mineralavgift om 2 promille. En hållbar mineralstrategi bygger på ökad återanvändning av metaller och att incitament finns att utvinna mer mineral från redan existerande gruvor och slagghögar. Sverige behöver hushålla med sina ändliga resurser. Det finns därför skäl för en utredning om införande av en särskild gruvskatt och naturresursskatt även i Sverige. I avvaktan på att en sådan kan komma tillstånd bör nivån på mineralersättningen höjas rejält och fördelningen av intäkterna från denna mellan staten och markägaren ses över.

Nyligen beslutade vår kongress att Miljöpartiet ska verka för en avsevärd höjning av mineralavgiften som ett led i att göra återvinning mer lönsam.

Miljöpartiet har motionerat om höjd mineralavgift och i regeringsöverenskommelsen står att vi tillsammans med Socialdemokraterna vill skapa nya modeller för att utveckla samhällets och gruvnäringens ansvar för att finansiera de investeringar som krävs för en miljömässigt hållbar gruvnäring och samhällsutveckling.

SVERIGEDEMOKRATERNA:

Kommunal fastighetsskatt på vatten- och vindkraftverk, bygdepeng från vindkraft

Sverigedemokraterna som parti har inte tagit ställning till en särskild bygdepeng eller kommunal fastighetsskatt på vattenkraftverk eller vindkraftverk, även om förslagen är intressanta och har diskuterats på olika nivåer. Vi ser det positiva med att kommuner får ersättning för lokal exploatering som energiproduktion innebär.

Dock driver partiet tydligt en inriktning om att gynna svensk industri på många olika sätt. Bland annat genom att ta bort fastighetsskatten för industrienheter och öppna för en kommunal fastighetsavgift på dessa enheter istället. Detta förslag påminner om de förslag som frågan gäller och skulle ha effekten av att ge återbäring till de berörda kommunerna och de lokala arbetsmarknadsregionerna.

Höjd mineralavgift på gruvdrift

Vad gäller mineralavgiften vill vi att den reformeras och tas ut med totalt 5 procent, att jämföras med dagens 2 promille. Markägarens andel kvarstår på dagens nivå medan resterande del tillfaller staten i sin helhet. Statens andel ska öronmärkas i en fond vars syfte ska vara att stimulera utveckling och sysselsättning på landsbygden. På så vis garanterar vi att det offentliga får en avkastning på sina investeringar i exempelvis infrastruktur samt att denna avkastning kommer landsbygden till del.

VÄNSTERPARTIET:

De bygder som tillhandahåller naturresurser till övriga landet ska få ersättning för de intrång och olägenheter detta innebär. Det handlar om gruvor som gör oåterkalleliga ingrepp i naturen, älvar som regleras för vattenkraft där ekosystemen förstörs, vindparker som påverkar landskapsbilden samt om skogen som kalhuggs och begränsar möjligheten till exempelvis turism.

Kommunal fastighetsskatt på vattenkraftverk

Vänsterpartiet har i dagsläget inga sådana förslag.

Kommunal fastighetsskatt på vindkraftverk

Vänsterpartiet har i dagsläget inga sådana förslag.

Bygdepeng från vindkraft

På vattenkraftssidan finns en bygdepeng som utgår till vattenkraftskommuner och som använts till upprustning av lokaler med mera. På vindkraftssidan har en bygdepeng uppstått som ett krav från olika kommuner men utan lagreglering. Vänsterpartiet föreslår att bygdepengen för vindkraft lagregleras för att inte de bäst förhandlande kommunerna ska få de högsta ersättningarna. Detta skulle göra det svårare för oseriösa aktörer att verka och öppnar inte för diskussion om otillbörlig påverkan.

Höjd mineralavgift på gruvdrift

Den svenska minerallagen är exceptionellt förmånlig för gruv- och prospekteringsbolag, men alltför lite hänsyn tas till dem som påverkas av verksamheten. Både de människor och den miljö som påverkas av gruvindustrin måste ges en större vikt i processen. Vänsterpartiet föreslår att mineralersättningen höjs från dagens 2 promille till 10 procent. Inkomsterna från den höjda mineralavgiften ska enligt vårt förslag delvis finansiera en gruvfond för olika typer av investeringar i de berörda gruvregionerna. Detta för att tillförsäkra en återföring av medel.

LFT ställde frågorna till riksdagspartierna och Fi. Hittills har svar inkommit från ovanstående partier.

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2016 Landets Fria