Bankerna måste ta ansvar för kontantservicen | Landets Fria

Debatt


Christina Rogestam • SPF Seniorerna
  • Många har inte möjlighet att ta ut kontanter från bankomater, på grund av exempelvis stora geografiska avstånd, påpekar debattören.
Landets Fria

Bankerna måste ta ansvar för kontantservicen

Färre än hälften av landets bankkontor hanterar kontanter längre. Det drabbar främst äldre, personer med funktionsnedsättning, människor på landsbygden, småföretagare, flyktingar och föreningslivet. Nu måste politikerna lagstifta om krav på kontanthantering, skriver SPF Seniorernas förbundsordförande Christina Rogestam.

Det har blivit allt besvärligare för dem som önskar använda kontanter i dagens samhälle, trots att det är ett fullt lagligt betalningsmedel. Under de senaste åren har över 500 bankkontor avskaffat sin kontantservice. Inte ens hälften av landets bankkontor hanterar kontanter längre. Endast en av storbankerna, Handelsbanken, erbjuder kontantservice på i stort sett alla sina kontor. Dessutom har det blivit allt svårare att ta ut kontanter. Dels har begräsningar på hur mycket man får ta ut införts, dels har antalet bankomater minskat kraftigt på senare tid. I dag har Sverige näst minst antal bankomater per invånare i EU – samtidigt är vi det land som har de längsta geografiska avstånden.

Av Riksbankslagens 5 kapitel 2 paragraf framgår klart och tydligt att ”sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel”. Alltså: i Sverige gäller svenska sedlar och mynt, svenska kontanter, som betalningsmedel. Men samtidigt har det blivit allt besvärligare, och ibland även dyrare, att använda kontanter. Utvecklingen med färre bankkontor som erbjuder kontantservice och färre bankomater ligger bankerna bakom. Det är ingen konsumentdriven utveckling som invånare och företag i Sverige har efterfrågat. Tvärtom faktiskt – det visar en undersökning som presenterades av Forex förra året att fyra av fem svenskar menar att bankerna bör tillhandahålla kontanter. Detta är ett fullt rimligt krav som SPF Seniorerna ställer sig bakom: bankerna måste ta ansvar för kontantservicen i samhället.

Frågan handlar inte om att vara för eller emot den digitala utvecklingen, det är positivt att det tillkommer nya betalningsalternativ, att fler skaffar internetbank och att det går att använda kort i stort sett överallt. Men att bankerna försämrar kontantservicen är en helt annan sak – ingen har efterfrågat sämre kontantservice. Det är istället bankernas egenintresse som styr: de tjänar stora summor på kortavgifter och som ägare av kortföretagen. Samhället i stort vill och fortsätter att använda kontanter, medan bankerna försvårar denna lagliga betalningsväg. Och detta drabbar ofta de som redan har det besvärligt på ett eller annat sätt: äldre, personer med funktionsnedsättning, människor på landsbygden, småföretagare, flyktingar och föreningslivet.

Fortfarande beräknas omkring 1 miljon människor i Sverige inte ha tillgång till internet, merparten av dem är äldre människor. En hel del äldre vill betala räkningar på traditionellt sätt och många känner otrygghet med att ta ut pengar i en bankomat ute på gatan jämfört med inne på ett skyddat bankkontor. Dessa människors tillgänglighet till grundläggande betaltjänster försvåras av bankernas försämrade kontantservice och avgifter för att ta ut och sätta in kontanter. Men det handlar också om människor som är beroende av hemtjänstpersonal för till exempel sina matinköp. När det blir svårare att få tag i kontanter tvingas äldre ge kort och pin-kod till främmande personer från hemtjänsten för att sköta inköpen. Vems ansvar är det om något händer och pengar skulle försvinna?

Det handlar också om människor och företag på landsbygden samt föreningslivet. Det är till exempel inte alltid det finns mobiltäckning för att kunna köpa sms-biljett på bussen och för företagare på landsbygden ökar avstånden till banker som vill ta emot dagskassor. Idrottsföreningar och pensionärsorganisationer som anordnar lotteri, korvförsäljning, fikastunder eller månadsmöten är fortfarande beroende av kontanter för att kunna fungera. Men av bankerna nekas ofta samma organisationer att sätta in kontanter, eller straffas med höga avgifter, bara för att deras verksamhet bedrivs med ett fullt legalt betalningsmedel.

Från SPF Seniorerna menar vi att det måste vara självklart att var och en ska kunna välja att betala med exempelvis kort, swish eller med kontanter – ingen ska behöva utestängas från samhället. Det måste ställas krav på bankerna att man ska kunna ta ut sina egna pengar och betala räkningar på det sätt man själv önskar. Det är orimligt att bankerna försvårar kontantservicen för människor, småföretag och organisationer – genom att göra det både dyrare och svårare att använda denna lagliga betalningsväg.

Dessvärre är förhoppningen liten att bankerna själva, med sitt eget vinstintresse i fokus, ska ta sitt ansvar för kontantservicen i samhället. Riksdag och regering måste därför vara beredda på att sätta ner foten och lagstifta om att en grundläggande kontanthantering bör krävas för att få tillstånd till att bedriva bankverksamhet. Enligt lag ska människor själva kunna välja betalningsmedel – det är dags att bankerna nu tar sitt ansvar för kontantservicen i samhället.

Fakta: 

Den 27 maj ordnade Jan Ericson (M) och Börje Vestlund (S) i riksdagens finansutskott ett seminarium kring kontanthantering på banker där bland andra SPF Seniorerna var representerade. Enligt regeringen håller frågan på att utredas, men Alliansen och Vänsterpartiet efterlyser konkreta förslag.

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2016 Landets Fria