Naturens rättigheter kan bli grundlag | Landets Fria
  • Fracking, alltså hydraulisk spräckning, är en allt vanligare metod för oljeutvinning som Annika Lillemets menar skulle kunna klassas som ekocid.
  • "Det vore väldigt angeläget att Sverige lyfter frågan om ekocid i FN. Det behövs kraftfulla begrepp både nationellt och internationellt", säger Annika Lillemets (MP).
Landets Fria

Naturens rättigheter kan bli grundlag

Sverige bör skriva in naturens rättigheter i grundlagen samt verka för att införa ekocid som ett internationellt brott i Romstadgan, vid sidan av exempelvis folkmord. Det är innehållet i två motioner till riksdagen, vars mål är att ställa vår syn på naturen på ända och ge miljörörelsen nya verktyg.

Begreppet ecocide/ekocid översätts ibland med livsmiljöförstörelse. Det finns inte listat i FN:s Romstadga över internationella brott, som i dag är folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och anfallskrig. Dock inkluderas ”omfattande, långvarig och allvarlig miljöförstöring” som ett av exemplen på krigsförbrytelser. Miljöpartiets riksdagsledamöter Annika Lillemets, Valter Mutt och Pernilla Stålhammar föreslår i en motion att Sverige verkar för att ekocid även införs i Romstadgan som ett separat brott under fredstid.

– Det är ett väldigt viktigt begrepp och egentligen självklart. Att skada eller förstöra vår livsmiljö är ett allvarligt brott som får stora konsekvenser för många människor nu och i framtiden. Det passar väl in i Romstadgan och eftersom det är sagt att den ska uppdateras nästa år är det lämpligt att lyfta frågan nu, säger Annika Lillemets.

Innan Romstadgan antogs på 1990-talet fanns långtgående planer på att miljöbrott skulle bli ett av de internationella brotten på listan, men detta förhandlades bort innan stadgan antogs. Men det var redan i ett tal av Olof Palme 1972 som begreppet ekocid fick sitt stora genomslag. I sitt välkomsttal till FN-konferensen om miljö i Stockholm menade han att ekocid i form av exempelvis urskiljningslösa bombningar samt storskaligt användande av grävmaskiner och bekämpningsmedel borde kriminaliseras.

Annika Lillemets tycker att det är rimligt att föra in omfattande miljöförstöring i samma lagstiftning som folkmord.

– Det visar på allvaret i det. I förlängningen är miljöförstöring en fara för människors hälsa och liv. Det är rätt att ha ett väldigt starkt begrepp och bra att lyfta det till den nivån där det hör hemma. Jag tror naturligtvis inte att det löser alla problem att göra ekocid till ett internationellt brott, men dels skulle det vara ett verktyg för att motverka omfattande miljöförstöring och farlig ödeläggelse av vår livsmiljö.

Hon menar att exempelvis oljeutvinning genom fracking, avskogning, klimatförändringar, utfiskning samt en hel del av mineralutvinningen i Sverige och andra länder skulle kunna klassas som ekocid.

– Och dels skulle det göra företagare ansvariga. Det skulle kunna få dem att avstå ifrån en del miljöskadliga projekt när de riskerar att dras inför domstol. Det skulle bli oerhört mycket kraftfullare än exempelvis Sveriges nuvarande lågstiftning, som i praktiken låter kortsiktiga vinstintressen för storföretag styra.

Den brittiska advokaten Polly Higgins, som Landets Fria Tidning tidigare skrivit om, är frontfigur för den internationella rörelsen för att göra ekocid till ett internationellt brott. Hennes föreslagna definition av brottet är ”omfattande skada, förstörelse eller förlust av ekosystem i ett givet område, på grund av mänskligt agerande eller av andra orsaker, i sådan omfattning att fredsnjutande för dess invånare har minskats eller kommer att minskas kraftigt” (vår översättning). 2007 startade hon initiativet som i dag heter Eradicating ecocide.

– Jag var och lyssnade på Polly Higgins när hon var i Sverige och blev väldigt inspirerad. Jag tror att duktiga advokater skulle kunna använda ekocid som ett verktyg, säger Annika Lillemets.

Ekocid är redan ett brott i Vietnam och nio av de forna Sovjetstaterna. Och idén till Annika Lillemets och Valter Mutts motion om att skriva in naturens rättigheter i grundlagen kommer ifrån länder som Ecuador och Brasilien.

– De har infört lagar där de ser naturen som ett subjekt som har egen rätt till skydd i lagstiftningen. I Ecuador har naturen en grundlagsfäst rätt att blomstra och utvecklas. Det är ett väldigt intressant och offensivt sätt att se på det. Det handlar om att naturen har ett värde i sig utan att fråga vilken förtjänst man kan göra på den. Att förvalta naturen istället för att förbruka den.

Annika Lillemets är noga med att påpeka att lagstiftningen inte har förhindrat omfattande miljöförstörelse i båda länderna.

– Men tanken är helt rätt tycker vi. Det skulle kunna vara en helt livsnödvändig synvända för hur vi ser på naturen.

På helagotland.se raljerar ledarredaktionen över att naturens rättigheter även bör medföra att naturen har skyldigheter.

– Men då har man inte förstått tanken. Det är väldigt bråttom att inse att vi är helt beroende av naturen och ekosystemet för vår överlevnad. Det handlar om att skydda vår livsmiljö och ge vårt hem det status det bör ha i grundlagen.

Båda motionerna kan ge nya verktyg för att uppnå samma slutmål, menar Annika Lillemets.

– Vi bör förvalta naturen och ekosystemet, inte förbruka och förstöra vårt hem. Och i vårt samhälle är juridik ett viktigt verktyg. Jag hoppas bara att det inte blir för mycket oersättliga skador på naturen innan vi får andra prioriteringar.

Dock är det just nu oklart vad som händer med de riksdagsmotioner som inte kommer att hinna behandlas inför nyvalet.

– Vi har en minoritetsregering och jag har ingen aning om när det här blir behandlat. Men jag tycker inte att det här borde vara partipolitiska frågor utan att de skulle kunna engagera människor av väldigt olika politisk färg.

Annons

Rekommenderade artiklar

Växjö får återbruksby 2018

2018 får Växjö en återbruksby, efter några års försening. Där kan saker som invånarna inte längre vill ha få nytt liv och skapa jobb.

© 2016 Landets Fria