Växjö bygger återbruksby | Landets Fria
  • Johan Lindell, Per-David Lögdahl och Armin Muratovic gjorde ett examensarbete om återbruksbyn på Linnéuniversitetet 2013. Här är en idéskiss från arbetet.
  • Tanken är att återbruksbyn ska ligga i anslutning till återvinningscentralen på Norremark i utkanten av Växjö. Under året har deltagare på Mackens och St Sigfrids folkhögskolas återbrukskurs börjat att bygga återbrukade hus på tomten.
  • Fredrik Bergman är verksamhetsutvecklare på det sociala kooperativet Macken och initiativtagare till återbruksbyn.
  • Återbrukade saker kan redan lämnas in till Macken i en särskild container på Norremarks återvinningscentral.
Landets Fria

Växjö bygger återbruksby

Ett köpcenter för cirkulär ekonomi och ett besöksmål för alla som vill byta, köpa, sälja, skänka, reparera och återbruka begagnade saker i stället för att slänga dem. Det ska bli verklighet i Växjö om ungefär ett år.

Återbruksbyn ska byggas av återanvänt material i form av till exempel containerbyggnader, återanvända hus och jordskepp, berättar initiativtagaren Fredrik Bergman, verksamhetsutvecklare på det sociala kooperativet Macken.

– Det ska bli som en utställning av husbyggnader av återvunna material. Och många av affärsmodellerna som man pratar om inom cirkulär ekonomi ska finnas.

Det kan till exempel vara en byggloppis, ett cykelkök, nedmontering av vitvaror, en bytesmarknad, en affär som säljer varor mot kommission, ett antikvariat, uthyrningsfirmor för till exempel maskiner eller kläder samt ett skomakeri. Det återstår att se exakt vad som kan bli aktuellt.

Tanken är att återbruksbyn ska ligga i anslutning till återvinningscentralen på Norremark i utkanten av Växjö. Ett av målen med byn är att få fler att stanna till på vägen till centralen och lämna så mycket som möjligt för återbruk istället för att slänga det, säger kommunens projektledare Bo Hjälmefjord.

– Det ska finnas folk som bedömer sakerna, som reparerar, rengör och använder remakedesign för att skapa värde. Några kanske stoppar om stolar eller målar om saker och gör coola möbler som ingen annan har.

Han är entusiastisk och ser många möjligheter med ett centrum för återbruk och cirkulär ekonomi.

– Det ska vara väldigt inspirerande att komma dit. Det ska också bli ett kunskapscentrum för återbruk och cirkulär ekonomi samt en gemensam mötespunkt för företag, kommun och akademi där man kan hitta samverkansprojekt.

Förutom den fasta verksamheten är tanken att olika evenemang ska ordnas, som dagar för att byta leksaker eller skid- och skridskoutrustning.

– Vi ska hela tiden skapa trafik dit. Och det ska vara mycket utbildning. Redan från dagisåldern ska barnen komma dit och lära sig saker, hela vägen upp till forskare. Examensarbeten finns det också mycket uppslag till redan, säger Bo Hjälmefjord.

I återbruksbyn ska det finnas verkstäder för textil, trä, cyklar och kanske också ytor där besökare själva kan fixa till sina saker. Det ska också bli en restaurang och ett återbruksmuseum.

– Det ska bli en alternativ handelsplats i cirkulärekonomins tecken. Det ska vara vackert, tilltalande och inspirerande, säger Stephan Hruza, som bland annat är lärare på Mackens kurs i återbruk som LFT tidigare skrivit om.

– Byn ska skapa en ny typ av ekonomi som förändrar hur vi ser på material och resurser, säger Maria Richter Simsek, som också är lärare på återbrukskursen.

Att Växjö kommun är intresserade av återbruksbyn beror på flera saker. Viktigast är kanske målet om att vara Europas grönaste stad.

– Vi behöver visa att vi menar allvar med det. Det här är bra för vår trovärdighet, säger Bo Hjälmefjord.

Redan i dag kommer många på besök för att se hur Växjö jobbar med miljöfrågor. Återbruksbyn kan bli ett konkret exempel och tankar finns på att bygga konferenslokaler i området. Den kan också locka både invånare och turister.

– Vi ser en möjlighet att utveckla byn till ett viktigt nav för vår besöksverksamhet. Jag tänker mig till exempel att en ensamstående mor kan åka kollektivt dit för att bygga lådbilar med sitt barn.

Fredrik Bergman ser också byn som ett bevis på att det går att ställa om samhället från tillväxt och konsumtion mot återbruk och reparation.

– Vi vill visa att cirkulär ekonomi fungerar och att en sådan värld är möjlig. Och utmana den traditionella tillväxten genom att visa att det blir arbetstillfällen även utan tillväxt.

En stor del av idén med återbruksbyn är att erbjuda meningsfull sysselsättning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, till exempel nyanlända.

– Jag hoppas att byn ska koka av entreprenörskap så att man blir inspirerad till eget företagande och egen försörjning, säger Fredrik Bergman.

Tidigare i år fick projektet finansiering av Vinnovas Frön-program för att utveckla idén. Fram till slutet av mars pågår det första planeringsstadiet. Sedan hoppas Macken och kommunen kunna få ytterligare bidrag, bland annat från EU. Nyligen tilldelades till exempel Växjö EU-medel för att samarbeta med andra europeiska länder kring återbruk och cirkulär ekonomi.

– Vi har fått fantastiskt gensvar för vår idé. Flera europeiska städer har visat intresse för att etablera något liknande, säger Bo Hjälmefjord.

I den styrande majoritetens budget för mandatperioden står det att återbruksbyn ska byggas, men det har inte varit dags för några detaljbeslut än.

– Alla tycker att det här är en väldigt bra idé och det handlar bara om hur det ska göras och finansieras. Om det går som planerat ska vi kunna börja bygga nästa höst och vara igång i början av 2016. Vi börjar i mindre skala med tre–fyra hus, sedan ska vi utöka, säger Stephan Hruza.

Fakta: 

Mer om Macken

Föreningen Macken registrerades 2004 och dess första verksamhet var återbruk i form av en cykelverkstad. I dag driver kooperativet bland annat språk- och yrkesundervisning, butiker, stadsodling, kaféer och ett företagscenter för att hjälpa dem som har ekonomiskt bistånd att starta egna företag. Mackens fokus är hållbarhet och integration.

Annons

Rekommenderade artiklar

Växjö får återbruksby 2018

2018 får Växjö en återbruksby, efter några års försening. Där kan saker som invånarna inte längre vill ha få nytt liv och skapa jobb.

© 2016 Landets Fria