Gävle gör handbok i genusfoto | Landets Fria
  • Ett sätt att få mer normkritiska bilder är att fundera på vilka som är aktiva respektive passiva. I det här fallet reduceras flickorna till publik.
  • Kolla vad som händer med budskapet om du i tanken byter kön på personer i olika positioner i bilden, tipsar Region Värmland i sin handbok Schyst.
Landets Fria

Gävle gör handbok i genusfoto

Gävle kommun håller på att ta fram en bildhandbok tillsammans med Tomas Gunnarsson, mer känd som bloggaren Genusfotografen. Målet är att öka öppenheten i kommunen med hjälp av bilder som bryter mot normerna.

Redan under sin första vecka som kommunikationschef i Gävle blev Johan Adolfsson varse att kommunen använde sig av stereotypa bilder. En invånare ringde för att påpeka att alla affischer i stadshusets skyltfönster förstärkte fördomar och han kunde inte annat än instämma.

– En bild från en badplats visade hur pojkar hoppade i vattnet medan en grupp flickor stod under och ropade ”Iiih”. En annan föreställde en pappa som visade familjen hur man spelar minigolf medan mamman satt på huk och sa ”Wow”. Bilden som visade fotboll var på Gävle IF trots att damlaget Hille IF har bättre meriter. Och så vidare. Allt var bara jättefel.

Det visade sig att kommunen hade en bildpolicy men att den endast angav tekniska krav och nämnde ingenting om genusfrågor.

– Det var tandlöst! Enligt vårt uppdrag från kommunfullmäktige är mångfald en av Gävles framgångsfaktorer. Då blev det en diskussion om hur vi kunde visa det i bilder.

De bestämde sig för att ta ställning genom att bli mer aktiva i urvalet av bilder i sitt informations- och marknadsmaterial. Utifrån en sådan hållning blev det logiskt att kontakta Genusfotografen för att göra en bildhandbok tillsammans.

– Om vi använder bildhandboken i kommunens bildval kommer vi att påverka människor i vardagen och vidga utsiktshorisonten för många, säger Johan Adolfsson.

Gävle kommun och Genusfotografen efterlyste modeller till fotografering som till exempel transpersoner, personer i samkönade relationer, människor som ofta är i minoritet på jobbet eller fritiden på grund av sitt kön, personer med olika hudfärg och funktionalitet. Bland annat medverkar en 12-årig flicka som är roadracing-förare och en transsexuell pojke som går i sjätte klass. Nu är de flesta bilderna tagna. Handboken ska vara färdigredigerad före jul och kommer troligen att lanseras i slutet av januari.

Boken fokuserar på diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet och sexuell läggning och kommer främst att innehålla bilder. Dels kommer det att finnas stereotypa exempel tillsammans med förslag på hur bilden kan göras på ett annat sätt. Och dels kommer det att finnas goda exempel där personer med olika läggning och bakgrund skildras på ett självklart sätt utan att exotifieras.

– Det ska inte vara en lång text eller en teoretisk grund. Det behövs inte, utan vi tillämpar teorin istället.

Tanken är att bilderna ska tala för sig själva.

– Vi tror att det blir en ögonöppnare. Kan vi få folk att haja till och samtidigt visa alternativ, då har vi tagit några steg mot ett mer tolerant Gävle, säger Johan Adolfsson.

Förhoppningen är att handboken inte bara ska användas i kommunikationsarbete, utan även som en lärobok i kommunens skolor. Och den ska också finnas gratis om personer, myndigheter och andra i övriga landet vill ta del av den.

– Det är inte så många andra som har gjort detta. Region Värmland har gjort handboken Schyst som också är ett steg i den riktningen. Men det här är grundläggande hyfs – 2014 ska vi inte prångla ut stereotyper.

Johan Adolfsson är entusiastisk när han pratar om samarbetet.

– Det är otroligt kul att få jobba med det här. Allt handlar om att väcka uppmärksamhet för frågan så att den inte slocknar, och så att det blir en förändring. Nästa steg blir att jobba med texter. Vilka kommer till tals och hur? Men bilder är viktiga. Tomas brukar säga att ”det du ser runt omkring dig varje dag är det du blir”.

En åsikt som ibland förs fram i debatten är att frågor om representation tar fokus från annat antidiskrimineringsarbete, till exempel mot löneskillnader. Hur tänker du kring det?

– Om det här var det enda vi gjorde i Gävle kommun för ett mer tolerant samhälle skulle jag kanske hålla med. Men till exempel lönefrågan är högprioriterad hos oss och vi har också ett projekt kring mångfald och rekrytering. Jag är mycket mer rädd för att folk inte ska våga ta ställning. Historien har visat att sådant här inte löser sig av sig själv. När vi inte kan driva frågor om ett mer tolerant samhälle utan att få höra att det är en tramsdiskussion, det är då vi ska vara rädda.

Gävle kommun betonar att de dåliga exemplen i boken är deras ansvar som beställare och att ingen skuld ska läggas på fotografen eller personerna på bilderna. Se genusfotografen.se för analyser och tips kring bilder.

Fakta: 

Bildtips från handbok Schyst

Var observant på vart kvinnor respektive män riktar sina blickar och hur maktbalansen mellan personerna på bilden upplevs. Regissera för mer jämlikhet.

Var konsekvent med val av bildmanér när både män och kvinnor ska vara med på bild i liknande sammanhang – antingen ligger både män och kvinnor på sina skrivbord, eller så gör ingen av dem det.

Om det är du själv som ska fotograferas – tänk på hur du vill uppfattas. Är du kvinna händer det oftare att du ombeds att ”göra något roligt” eller att fotografen vill arrangera en bild som inte har något med budskapet att göra. Är du däremot man handlar kanske fotografens regi istället om att få dig att framstå som stark, beslutsam eller i en maktposition. Ställ aldrig upp på något du inte själv vill.

Fotografera personer i en miljö som är relevant för budskapet. Om en person intervjuats med anledning av sitt yrke eller sin profession ska hen också fotograferas i jobbmiljö. Alltför ofta fotograferas kvinnor istället hemma i soffan eller på promenad med hunden. Män däremot får vara kvar i sitt yrkesmässiga sammanhang.

Fundera över ur vilket perspektiv bilden tas. En person som fotograferas uppifrån kan upplevas som förminskad. Tar du bilden ur grodperspektiv kan du istället få en person på bilden som signalerar makt och överlägsenhet.

Tänk tvärtom! Kolla vad som händer med budskapet om du i tanken byter kön på personer i olika positioner i bilden.

Gör det till en vana att se på den färdiga bilden med normkritiska ögon. Behöver du förändra något för att skapa jämlikhet? Räkna antalet kvinnor och män som syns i bild. Vem är aktiv, vem är passiv? Återspeglas den mångfald som finns i samhället?

Källa: regionvarmland.se/schyst

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2016 Landets Fria