Ekologiskt på den jämtska landsbygden | Landets Fria
  • Responsen från besökarna är ofta överväldigande. ”Vi har fyra–fem gästböcker med otroligt fina omdömen”, berättar Christl Kampa-Ohlsson.
  • Felicia Ovin, Ann-Christin Engberg och Christl Kampa-Ohlsson äger Kretsloppshuset sedan 2012.
  • Kretsloppshuset har öppet året om.
  • Kretsloppshusets verksamhet består i dag av butik, restaurang, trädgård, hönshus, utbildning, konferens och mathantverk.
Landets Fria

Ekologiskt på den jämtska landsbygden

Kretsloppshuset i Mörsil har inspirerat besökare att odla, äta och bygga hållbart i 14 år. Närproducerad mat, återvunna material och ett starkt lokalt engagemang har skapat ett populärt besöksmål samtidigt som verksamheten sprider kunskap och ger sysselsättning i byn.

På vägen mellan Åre och Östersund ligger Mörsil och mitt i byn visar en skylt vägen till Kretsloppshuset. Som besökare möts du av en vacker trädgård där olika växter är utpekade med små skyltar och en pergola omger sittplatserna. En av de engagerade i verksamheten tar vatten från bassängen som står mitt på uteserveringen för att vattna rabatterna med.

Gå in genom entrén till själva Kretsloppshuset och du ser butiken till vänster, fylld av ekologiska produkter, och fler sittplatser åt höger. Framför dig är en närproducerad buffé uppdukad, med skålar fyllda av sallader, röror, varma rätter och hembakat. För att komma till toaletten går du igenom ett växthus fyllt av vindruvor, fikon och persikor.

Christl Kampa-Ohlsson är eldsjälen bakom projektet och läkare i grunden. Under 1980- och 1990-talen föreläste hon runt om i landet om sambanden mellan mat, livsmedelsproduktion, miljö och hälsa. Tanken väcktes att göra något konkret för att visa at det gick att odla och servera ekologisk mat som var lika god och vacker som den oekologiska – dessutom i en liten by.

– Då var inte Mörsil så attraktivt och mycket service och näringsställen avvecklades, säger hon.

Hon fick med sig en grupp miljöentusiaster i Mörsils byalag och 1994 skrevs planen för Kretslopp Mörsil. De började med odling på friland och i växthus, biodling och kurser. Våren 1998 påbörjades själva bygget. I första hand anitades lokala entreprenörer och hantverkare. Materialet skulle vara så enkelt och oförädlat, så närproducerat och miljögodkänt som möjligt och gärna återvunnet. Några inslag är solfångare, sedumtak, gammaldags jämtländskt trätak, gamla dörrar från gårdarna i Mörsil, ett PVC-fritt skärmningssystem för alla elkablar, takrännor av gran samt elkontakter i trä.

Verksamheten består i dag av butik, restaurang, trädgård, hönshus, utbildning, konferens och mathantverk.

– Vi vill att folk ska komma hit för att det är gott, vackert och mysigt och att de ska upptäcka att allt är ekologiskt, utan pekpinnar. Vi hoppas att de ska bli inspirerade och tänka att de också skulle kunna ha ett återvunnet handfat eller handdukar av återvunnen bomull hemma. Att de inser att det inte behöver innebär uppoffringar att ta hänsyn till hälsa och miljö.

Kretsloppshuset tar regelbundet emot studiebesök och Christl Kampa-Ohlsson har flera tips till andra som vill göra liknande satsningar.

– Det viktigaste att ha klart för sig att sådant här är ett livsprojekt, att ha den långsiktigheten från början. Vi byggde in ett systemfel eftersom vi gjorde allt oavlönat. Då blir det bekymmersamt att hitta en ersättare sedan som går in i en ledande position på samma villkor.

Det är bland annat därför som hon fortfarande är delägare i Kretsloppshuset, trots att det ibland känns tufft.

– Under alla åren har jag blivit miljöfrustrerad. Förr tänkte jag att om vi alla gjorde vårt yttersta skulle vi klara klimatfrågan men det kommer vi naturligtvis inte att göra. Så många människor skulle behöva bete sig annorlunda och det finns många andra stora globala problem som tar fokus ifrån det som hotar oss alla.

Men Christl Kampa-Ohlsson är ändå nöjd med det som Kretsloppshuset har åstadkommit.

– Jag känner att vi har varit en positiv pusselbit i processen mot att ekologiskt ska vara det normala i samhället. Att vi har haft helårsöppet i 14 år i den här delen av landet är en prestation som vi kan vara stolta över. Vi har ingen brist på idéer och kommer att utveckla Kretsloppshuset vidare.

Och det märks att besökarna uppskattar verksamheten.

– Vi har fyra–fem gästböcker med otroligt fina omdömen, det står ofta att Kretsloppshuset är en oas, att de inte tror sina ögon och ”heja på”. När jag är här glömmer jag tiden och sugs in i atmosfären. Jag tror att det är likadant för besökarna och det är ett gott betyg.

Fakta: 

Kretsloppshusets ekonomi

1994 beviljades Kretsloppshuset 225 000 kronor i startkapital. Budgeten för själva bygget låg på 3,8 miljoner kronor och pengarna kom från Åre näringslivsfond, länsstyrelsen, EU och banklån. Kostnaden skulle snarare ha varit 5 till 6 miljoner kronor om det inte vore för omkring 11 000 timmars ideellt arbete, sponsring, rabatter och tjänster från företag, organisationer och privatpersoner samt att Åre kommun skänkte mark och virke.

Kretsloppshuset ägdes 1997–2012 av en ekonomisk förening och köptes sedan av Christl Kampa-Ohlsson och de två anställda Felicia Ovin och Ann-Christin Engberg. Verksamheten drivs helt utan externa bidrag. Knutet till verksamheten finns den ideella föreningen Kretsloppshusets vänner som på olika sätt stöder arbetet. Nystartstjänster och ideellt engagerade som hjälper till med allt från teknik till snöröjning är också viktiga.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2016 Landets Fria