”Hyreshöjningarna är ett samhällsproblem” | Landets Fria
  • Förslag på höga hyreshöjningar i området Pennygången i Göteborg ledde till stora protester.
Landets Fria

”Hyreshöjningarna är ett samhällsproblem”

Det är renoveringarnas tidsålder just nu. Hyreslägenheter fräschas upp och fixas i ordning – på gott och ont. Ombyggnationer leder ofta till att hyran höjs rejält och många tvingas flytta.

Kvarngärdet och Diset i Uppsala, Skarpan i Linköping och Pennygången i Göteborg är exempel på bostadsområden som ska eller håller på att renoveras. Med följden att bostadsbolagen vill höja hyrorna med upp till 60 procent.

– Det byggs om som aldrig förr och det är ett stort problem att folk inte kan bo kvar i sina hem när hyran höjs, säger Erik Elmgren förhandlingsansvarig på Hyresgästföreningens riksförbund.

I Uppsalaområdet Gränby lyckades de boende efter lång kamp få till en differentiering av hyreshöjningarna. Men trots det har många tvingats att flytta därifrån (se separat artikel).

Husen i Gränby, Kvarngärdet, Skarpan och Pennygången är byggda på 1950- och 60-talen och har enligt fastighetsägarna behov av att rustas upp. Även de boende menar att viss renovering är nödvändig, det är hyreshöjningarna som är problemet.

Framför allt är det underhåll som till exempel stambyten som behöver göras. Till det kan inte den boende säga nej men annan renovering som ofta sker samtidigt måste den som hyr lägenheten godkänna. Det är också den som genererar hyreshöjningar eftersom ett moderniserat badrum eller kök höjer standarden. I nämnda bostadsområden har de boende varit kritiska till att fastighetsägarna vill renovera för ”lyxigt”.

– Parkett i köket är inte särskilt praktiskt, och i sovrummet är det mest onödigt. Våra kök är gedigna och har en tillräcklig standard, säger Eva Byegård, boende i Gränby och ledamot i den lokala hyresgästföreningens styrelse.

Om hyresgästen vägrar att skriva under godkännandeavtalet kan fastighetsägaren ta ärendet till hyresnämnden. Även hyresgästerna kan överklaga hyreshöjningen dit. Men problemet är att hyresnämnden i de allra flesta fall går på fastighetsägarens linje.

– Vi visste hela tiden att om vi tar det till hyresnämnden kommer vi att förlora, därför fick vi nöja oss med den lösningen som blev med att 25 procent hade möjlighet att välja mindre renovering och därmed en lägre hyreshöjning, säger Eva Byegård.

På det sättet som lagstiftningen tillämpas i dag har inte den boende något inflytande över hyreshöjningar efter renoveringar. De största höjningarna finns i storstadsområdena med 70–80 procent, men generellt sätt ligger de runt 40-50 procent. Hyresnämnden godkände nyligen höjning av hyran på renoverade lägenheter på Söder i Stockholm där kostnaden per kvadratmeter blir 2 000 kronor. Det blir till och med dyrare än nyproducerade lägenheter.

– Vi har överklagat det till hovrätten, säger Erik Elmgren.

En förändring av lagen för att stärka de boendes möjligheter att påverka processen med renoveringar är nödvändig, enligt Hyresgästföreningen. I nuläget finns inte en helt sammanhållen bild över läget. Men en kartläggning över ombyggnationer och efterföljande hyreshöjningar är på gång.

– Det vi har sett i olika undersökningar är att omflyttningen ökar markant. Hyreshöjningar efter renoveringar är ett samhällsproblem, säger Erik Elmgren.

Fakta: 

Var fjärde bor i miljonprogramshus

Att renovera husen som byggdes inom miljonprogrammet på 1960- och 70-talen beräknas kosta runt 300 miljarder kronor under den kommande tioårsperioden, enligt en beräkning som Sveriges Radio gjort.

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2016 Landets Fria