”Tid är betydligt mer värdefullt än pengar” | Landets Fria
  • Stephen Hinton
    Stephen Hinton medverkar vid lokalekonomidagarna i Knivsta och Vimmerby. Där kommer han att prata om möjligheterna med ITK.
Landets Fria

”Tid är betydligt mer värdefullt än pengar”

Ideella tidskuponger (ITK) är ett sätt för människor att skapa egen valuta genom tillit. På lokalekonomidagarna i Knivsta och Vimmerby blir tidskuponger ett tema.

– Om man vill öka resiliensen och hållbarheten i ett lokalsamhälle är ITK ett fantastiskt sätt att jobba. Det man gör är att man genererar ett värde genom att tre personer har förtroende för varandra.

Stephen Hinton kommer att medverka vid lokalekonomidagarna Uppland och Småland. Där kommer ITK att bli ett hett tema, hoppas han. Hinton menar att man kan mäta resiliens i antalet valmöjligheter man har.

– Om du har tre platser du kan bo på, tre sätt att värma upp ditt hus och tre sätt att få mat tyder det på valmöjligheter och förmåga att anpassa sig snabbt. Har du bara ett val sitter du fast om något går fel. Vi har målat in oss i ett hörn när det gäller valmöjligheter. ITK är ett alternativ när våra ekonomiska system rasar samman och människor börjar röra på sig. Vi kommer att behöva kulturella verktyg för att skapa förtroenden i kristider.

Den typen av ideella tidskuponger som Hinton pratar om finns redan i bruk på många ställen, bland annat i Tyskland, i form av ”Minutos”.

– Genom att tre personer undertecknar en ideell tidskupong så byter man en tjänst som sedan kan lösas in någon annanstans. Systemet har ingen bank som transaktionerna måste gå igenom. Värdet på checken skapas när arbetet utförs.

Stephen Hinton berättar om de första försöken med ITK i Sverige i Sigtuna och Uppland som gjordes i samarbete med ISSS, Institute of Swedish safety and security, en förening som arbetar med beredskap.

– Första försöket i Sigtuna blev en ögonöppnare. Där gjorde vi en inventering av vad man kunde erbjuda lokalt bara genom ITK. Istället för att bara prata om individer och att köpa och sälja och leka affär, utgick vi från samhällsprojekt och tittade på hur de skulle kunna finansieras med ITK.

Som exempel utgick gruppen från skapandet av en loppmarknad, som de ansåg behövdes i lokalsamhället och som de gärna ville förverkliga. De spaltade upp de tjänster som behövde utföras i form av förberedelser, försäljning, marknadsföring och administration. Projektet fick inte bara ett värde genom att människor fick nya saker och arbetet möjliggjorde försäljningarna, utan också i miljövinster på att second handsaker bytte ägare och konsumtionen sänktes genom återanvändning.

Om var och en i ett samhälle ställer upp med fem timmar kan man finansiera hela projekt genom volontärarbete. I program som EU-finansierade Leader (som visserligen inte kan sökas just nu på de flesta ställen) kan man räkna volontärinsatser som finansiering, det vill säga få pengar till projekt som motsvarar det värde som personer i lokalsamhället lägger in gratis.

– Man brukar säga att tid är pengar, men det är faktiskt inte så. Tid är betydligt mer värdefullt än pengar. Det är som att sätta ett pris på naturtillgångar. Det finns så många fördelar med tid jämfört med pengar att de två nästan inte går att jämföra, säger Stephen Hinton.

Genom att arbeta med ITK skapas en förståelse för att om man arbetar tillsammans kan mer hända.

– Det krävs stora insatser om vi ska klara den omställning av vårt samhälle som nu måste till. Man kan fråga sig hur fasiken vi ska kunna klara att jobba med omställning om vi bara har några få kvällstimmar att förfoga över.

Hinton menar att vi måste hitta ett sätt att gå från att arbeta ideellt någon gång i veckan till att organisera projekt som kickar igång den lokala ekonomin. Ett projekt med ITK kan vara en bra början. När man släpper vinstkraven och låter arbete bli en kreativ kraft händer det saker som gynnar fler områden än det ekonomiska.

– När man säger att något måste bära sig ekonomiskt, då ändras folks attityd. Då begränsar man sig i tanken på ett sätt som inte alltid är produktivt.

Det kan också vara ett sätt att fokusera på att skapa värden bland personer som inte är i avlönat arbete eller som ett sätt att arbeta med omställning och beredskap.

– Man verkar vilja måla upp en bild av att fattiga får bidrag och är en belastning på samhället. Det stämmer inte. De flesta av våra pengar går till dem som redan är rika. Trettio procent av allt arbete vi utför är för att betala pengar till bankerna i räntor och avgifter. Det är som någon form av avlönat slaveri.

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2016 Landets Fria