Julfirande i skuggan av krigets Syrien | Landets Fria
  • ”Julen är en anledning att träffa varandra, för att kunna säga att man älskar varandra och visa kärlek,” säger Fader Jusef Atas.
  • 2011 fanns det runt 26 094 tusen medlemmar i det syrisk-ortodoxa ärkestiftet och runt 24 302 medlemmar i syrisk-ortodoxa patriarkala ställföreträdarskap, enligt Nämnden för statligt stöd till trossamfund.
Landets Fria

Julfirande i skuggan av krigets Syrien

Kriget i Syrien har knappast lämnat någon oberörd. Kristna minoriteter är några av de som drabbats av krigets fasor. Närmare 160 000 kristna har fördrivits från staden Homs och kyrkor har bränts till marken. Landets Fria Tidning har undersökt hur julfirandet påverkas för troende här i Sverige och om kriget måste vara närvarande under en så glädjefull högtid.

Med buss 754 mot Pershagen anländer vi till ett bostadsområde en bit utanför Södertälje centrum. En enorm tegelbyggnad med tre kupoler i guld och en stor port vittnar om att vi har kommit rätt. Här finns en välansad gräsmatta och en stor text i guld där det står Syrianska ortodoxa kyrkan. Allt ramas in av trötta lägenhetskomplex. Sankt Afrem-kyrkan är en av de största syrisk-ortodoxa kyrkorna i Sverige.

Kaffedoften blandas med ett sorlande småprat och skapar en känsla av att vi har klivit in i någons vardagsrum. Och om man får tro fader Jusef Atas, präst i församlingen, är det precis så som många syrianer upplever kyrkan.

– Kyrkan spelar en stor roll för det syrianska folket. Inom kyrkan har vi vårt inre rike, ett land i landet. Vi döper oss, vi viger oss och vi begravs i kyrkan.

Vi möter fader Jusef på hans kontor på den övre våningen. Efter ett hårt handslag erbjuder han oss att slå oss ner. Han sätter sig vid sitt skrivbord i massivt trä fyllt med pappershögar och böcker, som vittnar om en upptagen man. På sig har han en svart-lila prästskrud med den klassiska prästkragen. Runt halsen hänger en tung guldkedja med ett diamantprytt kors. Vi kommer direkt in på julfirandet här i kyrkan.

– Vårt sätt att fira jul skiljer sig inte från svenska traditioner eftersom vi är kristna i den syrisk ortodoxa kyrkan. Vi äter svensk mat, men vi har egen mat också. Vi brukar äta lamm och kalkon men även skinka och så. Man förbereder sig också med att klä sig i fina kläder, berättar Fader Jusef.

Fader Jusef betonar flera gånger att det syrisk-ortodoxa julfirandet inte skiljer sig nämnvärt från Svenska kyrkans. Han likställer det med en svensk tradition, där alla kan förenas i sin kristna tro. Det är lätt att förstå varför det är viktigt för honom att betona likheter. De senaste åren har ord som ”Syrien”, ”syrian” och ”Södertälje” kopplats ihop med krig, konflikt och Södertäljenätverket. När man nu inväntar nya flyktinggrupper från Syrien, kan situationen komma att skärpas ytterligare.

En tid för glädje, en tid för sorg

Den första gruppen syrianer/assyrier som bosatte sig i Sverige anlände redan 1967 från krigets Libanon. Tre år senare anlände den första syrisk-ortodoxa prästen Yousef Said och bosatte sig i Södertälje. Det skulle sedan dröja ytterligare 13 år innan den första versionen av Sankt Afrem-kyrkan stod klar. I dag ser vi åter igen en tillströmning av syrianska flyktingar till Sverige. Mycket på grund av kriget i Syrien.

Som ett resultat av den arabiska våren utlöstes 2010 en konflikt mellan den styrande regimen och en opposition som krävde införandet av demokrati. Stridigheterna eskalerade och har idag krävt 100 000-tals människoliv. Bara under det här året har över två miljoner människor fått fly det krigshärjade landet. Enligt Migrationsverkets hemsida har 14 700 syrier sökt asyl i Sverige under åren 2012–2013.

Ida Holmgren, sakkunnig i migrationsfrågor på Röda Korset, berättar att flykten från Syrien är en komplicerad och farlig process. Hon tycker det är problematiskt att Migrationsverkets beslut om familjers rätt till återförening ingjuter ett stort hopp om en enkel återförening när vägen till den är svår och kan betyda en fara för deras liv. Behovet av stöd för de anlända är enormt. Hon ser att antalet människor till asylboenden har ökat sedan kriget i Syrien startade.

En person som arbetar aktivt för att uppmärksamma de kristna minoriteternas situation i Syrien är Josef Aslan, ordförande i SOKU (Syrisk Ortodoxa Kyrkans ungdomsförbund i Sverige). De kristna minoriteterna är enligt Aslan i nuläget särskilt utsatta.

– Fastän vi inte läser om det i tidningarna är situationen nästintill katastrofal. Kristna utsätts i dag för förföljelser, tortyr, kidnappningar och mord. Inbördeskrigets ledare har satt det i system att samtidigt som kriget pågår angripa och fördriva den kristna folkgruppen ut ur Syrien.

Det handlar enligt Aslan om en systematisk förföljelse, där fundamentalistiska grupper uppviglar till våld mot kristna för att utrota kristendomen i Mellanöstern. Detta genom att attackera kyrkor i städer som Homs, Aleppo och Sadad. Aslan menar att kyrkorna inte utgör någon militärstrategisk punkt, utan är platser där folk samlas för bön, fasta och för att vårda de sjuka.

Julen blir därför inte en glad dag för alla. En tradition inom den syrisk-ortodoxa kyrkan är sorgeperioden. Sorgeperioden innebär att om någon inom familjen går bort, skall man under en period mellan några dagar och flera månader inte ägna sig åt något annat än att umgås med familjen och minnas den döde. Enligt vissa syrisk-ortodoxa troende har detta även inneburit att man inte firar jul om sorgeperioden infaller under samma tid.

Någon som har erfarenhet av detta är studenten Daniel Zeino. Daniel har varit troende hela sitt liv och en av kyrkorna han besöker är Sankt Petrus i Sundbyberg. Han berättar att sorgeperioden för honom är att man inte firar vare sig jul, nyår eller påsk om det är så att en anhörig dör det året. Något han själv erfarit.

– Min far dog i början av 2013 vilket gör att vi inte går på några fester. Det innebär att vi inte firar högtider eller fester i ett år.

När vi frågar fader Jusef om kriget har påverkat kyrkan på något sätt, säger han kort:

– Det som händer, händer.

Fader Jusef ger därmed ett tydligt intryck av att inte vilja prata mer om saken. Kanske för att han inte vill att kyrkan ska blandas ihop med politiken. En bild som bekräftas av en församlingsmedlem som kommer fram till oss under vårt besök. Församlingsmedlemmen, som inte uppger sitt namn, säger att kriget i Syrien främst ska ses som en politisk konflikt och inte en religiös.

Kriget kommer alltså inte att påverka Sankt Afrems församling i den bemärkelsen att sorgeperioden skulle krocka med julfirandet. Kyrkan blir om något än viktigare i tider av kris.

”Det måste komma från hjärtat”

Med över 1 500 platser har Sankt Afrem-kyrkan en stor uppgift när det kommer till julen. I den syrisk-ortodoxa traditionen är familjegemenskapen viktig och då måste alla få plats. På grund av den ökande platsbristen har kyrkan på senare år fått dela upp julmässan till att hållas både under julafton och juldagen.

Tidigare gick släkt och vänner från hus till hus för att önska varandra god jul. Nu är det centrerat till kyrkan istället. Fader Jusef berättar om en hissincident som skedde för några år sedan. Under julen var det en syrisk-ortodox familj som fick så många besök av släkt och vänner att hissen till slut gav vika och gick sönder. Efter detta insåg församlingen i Sankt Afrem att kyrkans tillgänglighet under jultider behövde öka.

Andra gången vi kommer för att intervjua fader Jusef är det söndagsmässa i kyrkan. Den starka kaffedoften gör sig åter påmind, men denna gång är den blandad med rökelse och väldoftande parfym. Folk är uppklädda i sina finaste söndagskläder. Något ovana som vi är vid dessa tillställningar sätter vi oss längst bak i lokalen. Strax därpå möts vi av en kvinna med ett varmt leende som säger åt oss att flytta längre fram. En pojke springer förbi och det varma leendet byts snabbt ut mot en brysk men välmenande korrigering från kvinnan. I kyrkan springer man inte!

Fader Jusef går förbi och säger att intervjun får vänta tills efter söndagsmässan. En präst har trots allt sina prioriteringar. Mässan är en mäktig upplevelse; högläsning blandat med sång och glittrande ljuskronor som fyller upp hela taket. Nu får vi reda på var rökelsedoften kommer ifrån; en av de yngre församlingsmedlemmarna går flera gånger under mässan runt bland kyrkobesökaren och sprider den stickande doften.

Efteråt slår vi oss ner med fader Jusef. Åter igen sitter vi där med var sin kopp svart kaffe i våra händer. Kaffet, drycken som nästan alla kan samlas kring. Den här gången pratar vi om gemenskap. Kyrkan är en mötespunkt, inte bara för unga och gamla, utan även mellan svenskar och syrianer. Fader Jusef har framför allt fått hålla fler och fler bröllop som ”förenar den svenska och den syrianska kulturen.” Och däri ligger kanske också julens budskap: gemenskap och tradition, men också nya möten och kärleken till medmänniskan. Fader Jusef talar inte särskilt mycket om ting, istället är det kärleken och familjen som kommer först.

– Julen är en anledning att träffa varandra, för att kunna säga att man älskar varandra och visa kärlek. Man firar inte bara genom att ge varandra presenter, de måste också komma från hjärtat.

Vi som har skrivit artikeln är medvetna om att det finns en namnkonflikt mellan assyrier och syrianer i Sverige. De vi har intervjuat har valt att benämna sig som syrianer och vi har därför valt att använda oss av den benämningen i artikeln.

Fakta: 

Hur många är medlemmar i Sverige?

Enligt den senaste statistiken från 2011 finns det runt 26 094 tusen medlemmar i det syrisk-ortodoxa ärkestiftet och runt 24 302 medlemmar i syrisk-ortodoxa patriarkala ställföreträdarskap.

Källa: Nämnden för statligt stöd till trossamfund

swisha en tia:  123 427 91 05

Annons

Rekommenderade artiklar

Romsk värme i vintertid

Livsviktigt

I Filadelfiakyrkan i Spånga står församlingens sociala arbete i fokus snarare än julhysterin.

© 2016 Landets Fria