Nätmobbning stor utmaning i det digitala arbetslivet | Landets Fria

Debatt


Cathrin Frisemo
  • Olika former av trakasserier går fort i den digitala världen och kan få stora och oönskade konsekvenser, skriver veckans debattör.
Landets Fria

Nätmobbning stor utmaning i det digitala arbetslivet

Nyligen ställdes två chefer i Krokoms kommun inför rätta anklagade för att inte har gjort tillräckligt för att förhindra att en av deras anställda tog sitt liv efter att ha blivit mobbad på sin arbetsplats.

I det analoga arbetslivet där man ses IRL (i verkliga livet) är mobbning svårt nog att hantera men i det digitala arbetslivet är den än svårare att hantera, kontrollera och komma till rätta med.

En EU-undersökning för några år sedan visade att i de organisationer där de anställda hade ett högt stresspåslag var också mobbning och kränkande särbehandling vanligare. Stressade djur blir också aggressiva, och kanske är det ytterligare en förklaring till ökad mobbning och kränkande behandling i arbetslivet? Olika former av trakasserier går fort i den digitala världen och kan få stora och oönskade konsekvenser.

Utifrån den svenska arbetsmiljölagen och arbetsgivarens ansvar för en god fysisk och psykosocial hälsa torde detta vara en prioriterad fråga för företagen. Det orsakar dessutom stort produktionsbortfall när den psykosociala arbetsmiljön inte fungerar, vilket också genererar ökad sjukskrivning samt att man slutar vilket genererar kompetensbortfall. Sjukskrivningskostnader ökar för företag och samhälle och kostnaderna för vård och rehabilitering ökar också. Detta borde vara nog så goda anledningar till att ta tag i det eskalerande problemet med en dålig psykosocial arbetsmiljö där ett av uttrycken för det är mobbning och kränkande särbehandling.

Den psykiska ohälsan ökar i Sverige och har gått om sjukdomar i skelett och mjukdelar som den främsta orsaken till sjukskrivning. I den lägsta åldersgruppen motsvarade den 85 procent av alla nybeviljanden och i den högsta åldersgruppen 30 respektive 25 procent av alla nybeviljanden för kvinnor och män. Detta kan även ses i korrelation med ökad läkemedelsförsäljning där anti-depressiva, sömntabletter, lugnande medel, smärtstillande, beta-receptorblockerande medel och antibiotika/penicillin ligger på topp-20-listan.

Dessa läkemedel visar också på en korrelation med ökad fysiologisk stressnivå där immunförsvaret är hårt ansatt och ökar känsligheten för infektioner. När vi inte har tid och råd att vara hemma från jobbet behöver vi snabba lösningar som till exempel antibiotika. Dålig sömn löses med sömntabletter, oförmåga att koppla ner och koppla av löses med lugnande och/eller alkohol, smärtstillande tar hand om smärtan från pressade kroppar och anti-depressiva höjer serotoninnivån som sjunker på grund av stress och smärta. Ett kaos uppstår i kroppens olika system och till slut säger kroppen ifrån och fysisk och psykisk ohälsa utvecklas.

Men det fina i det hela är att kroppen är självläkande och om livssituationen förändras läker kroppen om det tas om hand i tid. Så både företag, individ och samhälle vinner på att minska stressfaktorerna så att kroppens fysiologiska stressreaktion minskar, vilket leder till en bättre både fysisk och psykisk hälsa. Och en till en bättre psykosocial arbetsmiljö.

Så kanske är en av huvudnycklarna till att minska kränkningar och mobbning på nätet att man arbetar med att minska stressen i våra liv i allmänhet och i arbetslivet i synnerhet? Att det inte handlar om att flest prylar och den som har gjort mest och rätt saker vinner när hen dör utan om att skapa ett bra liv här och nu. Utifrån vad jag vill med mitt liv?

Fakta: 

Cathrin Frisemo är författare till boken WIFL – Work In Fake Life – Din guide till det digitala arbetslivet.

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2018 Landets Fria