Färre lantbrukare ställer om till ekologisk odling | Landets Fria
  • "Det behövs en politisk vilja och strategi", säger Maria Dirke från Ekologiska lantbrukarna om hur Sverige ska öka det ekologiska jordbruket.
Landets Fria

Färre lantbrukare ställer om till ekologisk odling

Målet att 20 procent av Sveriges jordbruksmark ska vara ekologiskt certifierad 2013 kommer inte att uppnås.

– Vi ser en utplaning av intresset att ställa om, säger Agneta Börjesson på Jordbruksverket.

Mellan 2007 och 2011 nära fördubblades den ekologiskt certifierade jordbruksmarken, men nu har ökningen stannat av. Målet på 20 procent föreslås dessutom vara detsamma ända fram till 2020.

– Det placerar Sverige inte längre i framkant när det gäller ekologisk produktion och det gör att vi måste tillgodose den marknadsökning av ekologiska varor som finns med import, säger Maria Dirke, verksamhetsledare på organisationen Ekologiska lantbrukarna.

Förra året var nära 16 procent av Sveriges jordbruksmark omställd eller under omställning till ekologisk produktion. Arealerna under omställning minskade för andra året i rad, vilket påverkar hur mycket mark som kunnat bli ekologiskt certifierad i år.

– Det finns ingen tydlig jordbrukspolitik kring den ekologiska odlingen och det ger en osäkerhet hos lantbrukarna och färre vågar ställa om, säger Maria Dirke.

Men flera län har redan mer än 20 procent ekologisk jordbruksmark. Jämtland, Värmland, Gävleborg och Dalarna ligger i topp. Sett till landets totala ekologiska jordbruksmark finns de största arealerna i Västra Götalands län, följt av Östergötland. Det är de sydligaste länen Skåne, Blekinge och Halland som ligger sämst till med under 10 procent.

– Det finns en högre tröskel att ställa om i slättbygd, men vi behöver en större omställning där för att nå målet och öka den biologiska mångfalden, säger Agneta Börjesson.

I skogsbygd där mycket vall och foder odlas är steget inte lika långt till att börja med ekologiskt jordbruk. En rotation av grödor finns redan och lantbruken utan djur är färre jämfört med slätterna. Där odlas mer spannmål och omsättningen är generellt mycket högre per gård.

– En omställning på slätten kan innebära en större ekonomisk tröskel för jordbrukaren, men inställning och tradition spelar också roll, säger Agneta Börjesson.

Inför att regeringen nästa år ska fatta beslut om ett nytt landsbygdsprogram som ska gälla fram till 2020 har Jordbruksverket föreslagit att omfattningen av den ekologiskt odlade marken ska ligga kvar på samma nivå som tidigare. Men i slättbygd ska arealen öka med minst 50 000 hektar jämfört med 2011 års nivå.

Därför föreslås ersättningsnivåerna vara högre där än i övriga landet. En särskild omställningsersättning under fem år föreslås även för just ekologiskt certifierade jordbruk i slättbygd.

En hög miljöersättning för omställning till ekologisk produktion är avgörande för att den ekologiska produktionen inte ska minska, enligt Ekologiska lantbrukarna. Men organisationen är orolig för att en höjd ersättning på ett håll leder till neddragningar på annat håll och man håller inte heller med om att den ekonomiska risken är större i slättbygd.

– På slätten finns redan goda förutsättningar för att få ett bra utbyte av den ekologiska produktionen. Att stimulera omläggning är bra, men det får inte ske på bekostnad av produktionen i mellan- och skogsbygder, säger Maria Dirke.

Hon menar att det avgörande för att lyckas är att förändra attityder, öka kunskapen och nå tongivande aktörer som är positiva till att ställa om.

– Det behövs en politisk vilja och strategi, samt ett mål för 2020 på åtminstone 30 procent ekologiskt odlad jordbruksmark.

nyheter@landetsfria.se

Annons

Rekommenderade artiklar

Forskning blir färdplan för omställning

Forskningsprojektet Arts som studerat omställningsinitiativ under tre år i Storstockholm går mot sitt slut. Nu ska en färdplan formuleras för att stärka lokal och regional omställning.

© 2016 Landets Fria